Så här tog vi fram indikatorn

Data om totalt antal företag hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas¹):

• Historisk statistik, Jordbruket i siffror 1886-2007/historisk statistik kap 01. Företag och ägoslag/Jordbruksföretag efter län och storleksklass 1927-2007
• Företag och företagare/Jordbruksföretag och jordbruksföretagare/Jordbruksföretag och areal efter län och storleksgrupp åkermark. År 1981-2023

Vid uppdatering av indikatorn används Jordbruksverkets statistikdatabas, sökvägen redovisas i punkt två ovan. Under 2010 började statistiken redovisas på ett nytt sätt. Då fick även jordbruksföretag med mindre än två hektar åkermark räknas in i statistiken. För att få jämförbara siffror tar vi enbart med jordbruksföretag som har mer än två hektar åkermark för alla år. Efter år 2000 redovisas antal jordbruksföretag på regional nivå endast de år då strukturundersökning genomförs (hittills 2003, 2005, 2007, 2010, 2013, 2016 och 2020). Från och med 2020 uppdateras antalet företag årligen.

Data om antalet företag med nötkreatur hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas²):

• Lantbrukets djur/Lantbruksdjur i juni/antal djur och jordbruksföretag med djur efter län. År 1981-2023 (välj variabeln antal företag)
• Historisk statistik 1866-2007/kap 04 husdjur/företag med djur efter län/riket och kategori 1932-2007 (summa företag med nötkreatur)

Vid uppdatering av indikatorn används Jordbruksverkets statistikdatabas, sökvägen redovisas i punkt ett ovan.

Data om antalet nötkreatur hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas³):

• Lantbrukets djur/Lantbruksdjur i juni/antal djur och jordbruksföretag med djur efter län. År 1981-2023 (välj variabeln antal djur)
• Historisk statistik 1866-2007/kap 04 husdjur/ husdjur efter län riket och djurslag, 1866-2007

Vid uppdatering av indikatorn används Jordbruksverkets statistikdatabas, sökvägen redovisas i punkt ett ovan. Alla nötkreatur ingår i indikatorn, dvs. mjölkkor, kalvar, stutar, kvigor och tjurar.

Data om areal åkermark hämtas från Jordbruksverkets officiella statistik (Jordbruksverkets statistikdatabas⁴):

• Arealer/Riket, län, kommun/Åkermarkens användning och antal företag med åkermark efter län och gröda. År 1981-2023
• Historisk statistik, Jordbruket i siffror 1886-2007/historisk statistik kap 01. Företag och ägoslag/ägoslagsareal efter län/riket 1866-2007

Vid uppdatering av indikatorn används Jordbruksverkets statistikdatabas, sökvägen redovisas i punkt ett ovan.

För data på regional nivå har justeringar gjorts av historiska data i och med att Skåne och Västra Götalands län bildades i slutet av 1990-talet. Vi har därför summerat historisk statistik för Malmöhus och Kristianstad län till Skåne län respektive Skaraborgs, Älvsborgs och Göteborgs/Bohus län till Västra Götalands län.

När Västra Götalands län bildades 1998 så flyttade dessutom Habo och Mullsjö kommuner från Skaraborgs län till Jönköpings län. Från och med 2007 ingår Heby kommun i Uppsala län, tidigare ingick Heby i Västmanlands län. Statistik om antal jordbruksföretag i dessa kommuner kommer att redovisas på det län där de ingick för respektive år. Det innebär alltså att trendbrott i Jönköpings län och Västra Götalands län 1998 liksom Uppsalas län och Västmanlands län 2007 beror på flytt av kommuner.

Data presenteras som andel jordbruksföretag, företag med nötkreatur, nötkreatur och åkermark som kvarstår jämfört med år 1975.

Jordbrukets omfattning och produktion påverkar landskapet

Ett livskraftigt och aktivt jordbruk krävs för bevarande och skötsel av både den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena. När jordbruksföretagen blir större och färre till antalet samtidigt som de helt läggs ned i delar av landet förändras landskapet. I områden med intensivt slättjordbruk har det blivit svårt att få en uppfattning om den långa kontinuitet som markanvändningen har. Kulturspår som till exempel hägnader och småvatten har minskat i och med att de sammanhängande åkerytorna blivit allt större. Det missgynnar också den biologiska mångfalden eftersom dessa kulturspår utgör livsmiljöer för många växter och djur. Även i bebyggelsemiljöerna sker förändringar när jordbruksföretag läggs ned och verksamheter förändras. Allt fler byggnader kan komma att sakna användning och risken för förfall och rivning ökar. Därmed blir jordbrukets omfattning ett mått på förutsättningarna att klara miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.

Jordbrukets omfattning styrs av yttre faktorer

Svenskt jordbruk är verksamt på en konkurrensutsatt marknad och utvecklingen är till stora delar styrd av faktorer utanför Sveriges gränser så som världsmarknadspriser, EU:s gemensamma jordbrukspolitik och teknisk utveckling.

Den tekniska utvecklingen i form av ökad mekanisering, ökad tillgång till mineralgödsel och effektiva växtskyddsmedel i kombination med förädlade växtsorter och högavkastande mjölkdjur har lett till stora förändringar av svenskt jordbruk. Ökad konkurrens har i sin tur lett till en effektivisering och specialisering av produktionen och större enheter. Genom ökad storlek kan gårdar få stordriftsfördelar, vilket innebär lägre kostnader per producerad enhet[1].

Sammantaget innebär detta att svenskt jordbruk har förändrats kraftigt under det senaste århundradet, från småskaligt och lokalt till storskaligt och internationellt vilket också medfört en omfattande omdaning av odlingslandskapet.

Jordbruket minskar men produktionsvolymen består

Åkermarkens areal ökade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Ängs- och betesmarker plöjdes upp och även nyodlingar av våtmarker och skog förekom. Den största arealen åkermark fanns under 1920-talet och en tid framöver och låg då på ca 3,8 miljoner hektar. Därefter har den totala jordbruksarealen (betesmarker, slåtterängar och åkermark) minskat. Likaså har antalet jordbruksföretag blivit betydligt färre och små gårdar har ersatts av större enheter samtidigt som specialiseringsgraden har ökat. Trots dessa förändringar har inte den totala produktionsvolymen förändrats nämnvärt^[2]. Till stor del beror detta på att avkastningen per enhet har ökat. Exempelvis har mängden mjölk per ko mer än fördubblats sedan 1970-talet (tabell 1).

Tabell 1. Jordbrukets strukturomvandling mellan 1970 till 2023.

Källa: Data för perioden 1970-2007 är från ”Jordbruket i siffror åren 1866-2007” (Jordbruksverket, 2011) och data för 2010 och framåt är från Sveriges officiella statistik, Jordbruksverkets statistiska meddelanden samt Jordbruksverkets statistikdatabas.

Även ängs- och betesmarkerna har minskat

Även jordbrukets gräsmarker har minskat kraftigt sedan början av 1900-talet och i dag återstår knappt 25 procent av de tidigare gräsmarkerna (tabell 2). Slåtterängar och skogsbeten som förr var vanliga har i stort sett upphört att existera och även åkermarksarealen har minskat.

Tabell 2: Odlingslandskapets utveckling. Samtliga siffror anges i hektar.

Källa: SCB 1930. Statistisk årsbok för Sverige 1930 samt Sveriges officiella statistik, Jordbrukverkets statistikdatabas 2023.

Färre djurgårdar men större besättningar

Även inom animalieproduktionen har stora förändringar skett. Antalet nötkreatur (kött- och mjölkdjur) har minskat med drygt 23 procent jämfört med för cirka fyrtiofem år sedan. Under samma period har antalet företag med nötkreatur minskat med mer än 80 procent samtidigt som den genomsnittliga besättningsstorleken har ökat. Som en följd av detta återfinns djuren numera på färre platser i landskapet, vilket påverkar möjligheterna att fortsatt hävda betesmarker i hela landet.