Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet

Fjärilar i odlingslandskapet

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-fjarilar/

Fåglar i odlingslandskapet

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

https://sverigesmiljomal.se/miljomalen/ett-rikt-odlingslandskap/faglar-och-fjarilar/

Utvecklingen för gräsmarksfjärilarna är på nationell nivå stabil under perioden, medan fåglarna har minskat kraftigt under en längre tid. För vissa enskilda fågelarter återstår idag endast en tredjedel av antalen som fanns för 30 år sedan. För såväl fåglar som fjärilar indikerar livskraftiga bestånd fungerande ekosystem och biologiskt rika miljöer.

Fåglar och fjärilar i odlingslandskapet - hur ser utvecklingen ut?

Indikatorerna visar populationsutvecklingen för dagfjärilar knutna till gräsmarker och för odlingslandskapets vanliga fågelarter. Odlingslandskapets biologiska mångfald är hotad och indikatorn är framtagen för att visa hur det går för odlingslandskapets arter. Fåglar och fjärilar påverkas av hur jordbruket bedrivs. I vissa delar av landet läggs jordbruksmark ner och marken växer igen, medan produktionen i andra områden är mer intensiv med omfattande användning av växtskyddsmedel och begränsat med plats över för arter andra än de grödor vi odlar. Båda processerna ger liknande resultat, dvs. mer homogena landskap och därmed minskat livsutrymme för många arter, vilket leder till att de minskar i antal. Fåglar står också högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. De flesta av de ingående fågelarterna är flyttfåglar och påverkas både av förhållandena i sina häckningsområden samt i de länder där de övervintrar. Till skillnad från fåglarna stannar de flesta dagfjärilar inom samma eller närliggande områden livet igenom. Förändringar i fjärilspopulationerna speglar därför förändringar som sker på lokal, regional och nationell nivå och beror inte på vad som sker i andra länder. Fjärilar svarar snabbt på förändringar, medan det troligen tar längre tid innan vi ser en påverkan på fåglar. Fåglar och fjärilar kompletterar därför varandra när det gäller att följa utvecklingen för odlingslandskapets biologiska mångfald.

Metod

Fågelindikatorn

Fågelindikatorn byggs upp av populationsutvecklingen för femton relativt vanligt förekommande arter i jordbrukslandskapet. Dessa är buskskvätta, gulsparv, gulärla, hämpling, ladusvala, ortolansparv, pilfink, råka, stare, sånglärka, tofsvipa, tornfalk, törnskata, törnsångare och ängspiplärka. Fågelarterna återfinns både i åkermark som i betesmark. Ortolansparven är numera sällsynt förekommande i södra Sverige men något vanligare i norr, medan resten av arterna är tämligen vanligt förekommande, även om flera av dem är rödlistade (buskskvätta, sånglärka, stare, ortolansparv, ängspiplärka och gulsparv). Den svenska indikatorn ingår i European Bird Census Council (EBCC) EU-gemensamma indikator över jordbrukslandskapets fåglar. Den, tillsammans med andra EU-gemensamma indikatorer, ska användas för att spegla tillståndet för den biologiska mångfalden inom EU.

Svensk fågeltaxering använder fria punktrutter och standardrutter för att räkna fåglar. I de fria punktrutterna väljer inventerarna själva rutten, medan standardrutterna är systematiskt utlagda över hela landet. Standardrutterna är rent praktiskt linjetaxeringar där alla sedda och hörda fåglar räknas en gång per år längs en 8 km lång, kvadratisk rutt  (kvadrat med 2 km sida), där start- och slutpunkt är densamma. Totalt finns 716 standardrutter jämnt fördelade över landet, varav 400-500 inventeras årligen.

För fågelindikatorn är basåret 1998.

 

Fjärilsindikatorn

Fjärilsindikatorn visar populationsutvecklingen för de 12 svenska gräsmarksfjärilar som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar. Vilka arter som ingår i indikatorn baseras på en europeisk litteraturgenomgång där arter som visat sig vara goda indikatorer för gräsmarkshabitat valts ut. Tanken är att artgruppen ska vara en god indikator på biologisk mångfald i vidare bemärkelse än bara för just de här arterna. Följande arter ingår i indikatorn: ängssmygare, aurorafjäril , mindre guldvinge, puktörneblåvinge, svingelgräsfjäril, kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril, skogsvisslare, mindre blåvinge, svartfläckig blåvinge, ängsblåvinge, väddnätfjäril. Tre av dessa, väddnätfjäril, mindre blåvinge och svartfläckig blåvinge, är rödlistade i Sverige, medan övriga är tämligen vanligt förekommande i rätt biotop.

Data baseras på observationerna från Svensk Dagfjärilsövervaknings punkt- och slinglokaler (www.dagfjarilar.lu.se). Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 meters radie som bevakas i 15 minuter per besök, dels slingor som är 0,5-3 kilometer långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Fjärilsinventeringar genomförs i hela landet, men huvuddelen är hittills genomförda i de mellersta och södra delarna av landet.

För fjärilsindikatorn är basåret 2010.

 

Indexeringsmetod

Indexeringsmetoden som används för både fågel- och fjärilsindikatorerna heter TRIM (TRends and Indices for Monitoring data). Med hjälp av TRIM kan man räkna om observationsdata från upprepade inventeringar, så kallade tidsserier, till sammanfattande index och med hjälp av indexen sedan analysera trender. Trender i data skattas över ett antal år. TRIM räknar fram om en art har ökat eller minskat märkbart eller om trendskattningen är osäker. Indikatorerna visar den genomsnittliga trenden för de ingående arterna.

Fördjupning

Varför räkna fåglar och fjärilar?

Svensk Dagfjärilsinventering och Svensk Fågeltaxering är nationella miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Räkningar sker med en gemensam, systematisk metodik och utförs till stor del av frivilliga inventerare runt om i landet mellan den förste april och sista september varje år. Målet är att övervaka förändringar i de svenska fågel- och fjärilsbeståndens storlek. Resultaten från miljöövervakningen gör det möjligt att förstå hur jordbruket påverkar odlingslandskapets biologiska mångfald (både positivt och negativt). Resultaten är också viktiga underlag för beslut om eventuella åtgärder för att underlätta för odlingslandskapets arter. 

Odlingslandskap i förändring

Odlingslandskapet har förändrats dramatiskt under de senaste hundra åren. Från att ha omfattat mellan 1,5-2 miljoner hektar från förra seklets början har de naturliga gräsmarkerna minskat till cirka 0,5 miljoner hektar. Vid 1920-talets slut utgjordes stora delar av de naturliga gräsmarkerna av slåtterängar och skogsbeten. Numera finns det knappt några sådana marker kvar i Sverige.

Markanvändning (hektar)

1927

2017

Betesmarker

1 500 000

453 000

- varav skogsbete

752 000

  13 400

Slåtteräng

526 000

9 900

Åker

3 720 000

2 570 000

 

En betydande del av odlingslandskapets biologiska mångfald är knuten till ogödslade ängs- och betesmarker och småskaligt och varierat åkerbruk. Den kraftfulla förändringen av landskapet som skett de senaste hundra åren får därmed konsekvenser för arter som är beroende av dessa miljöer. Sett över en längre tid har många av odlingslandskapets fåglar och fjärilar minskat i antal [1]. En liknande utveckling har skett i övriga Europa[2]. Utvecklingen förklaras i huvudsak med jordbrukets utveckling de senaste hundra åren [3,4,5]. Precis som för övriga organismer så missgynnas många fåglar och fjärilar av det moderna jordbrukets utveckling. Bekämpning av ogräs och insekter, borttagning av odlingshinder och utdikning har påverkat många arter negativt. Samtidigt har nedläggning av jordbruk och igenväxning av åkrar och gräsmarker i områden där jordbruk inte längre är lönsamt medfört förlorat livsutrymme för många arter. Ett allt mer slutet landskap försvårar även spridning mellan områden, vilket ökar risken för att arter dör ut. De två processerna, igenväxning och ökad intensitet, ger liknande resultat, dvs. mer homogena landskap och därmed minskat livsutrymme för många arter [5].

Både fåglar och fjärilar är förhållandevis lättstuderade och de är också välkända för allmänheten vilket innebär att de är en organismgrupp som många kan relatera till. Historiskt har förändringar i fågelbestånden utgjort den första varningssignalen på att något inte stått rätt till i miljön, exempelvis i samband med problemen med kvicksilverbetat utsäde och med DDT/PCB i mitten på 1900-talet. Detta hade sannolikt blivit än mer tydligt om man då haft en väl fungerande övervakning av både fjärilar och fåglar. Sammantaget innebär detta att det finns goda skäl till att använda fåglar och fjärilar som indikatorer på miljöns och på den biologiska mångfaldens allmäntillstånd.


[1] Nilsson, S.G. m.fl. 2013. Land-use changes, farm management and the decline of butterflies associated with semi-natural grasslands in southern Sweden. Nature conservation 6: 31-48.

[2] Van Swaay, C.A.M. et al. 2015. The European butterfly indicator for grassland species 1990-2013. Report VS2015.009 De Vlinderstichting, Wageningen.

[3] Donald, P.F. m.fl. 2001. Agricultural intensification and the collapse of Europe’s farmland bird populations. Proceedings of the royal society of London B.: 268:25-29.

[4] Donald, P.F. m.fl. 2006. Further evidence of continent-wide impacts of agricultural intensification on European farmland birds, 1990–2000. Agriculture, Ecosystems and Environment 116: 189–196.

[5] Wretenberg, J. m.fl. 2006. Population trends of farmland birds in Sweden and England: similar trends but different patterns of agricultural intensification. Journal of Applied Ecology 43: 1110-1120.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Johan Wallander Miljömålssamordnare, Miljöanalysenheten johan.wallander@jordbruksverket.se 036-15 57 19

Ansvarig myndighet för indikatorn Fåglar och fjärilar: Jordbruksverket