Så här tog vi fram indikatorn

Jordbruksverket har sammanställt statistik över hektarskörd för vårkorn och höstvete från 1965 och framåt. Hektarskörd är den genomsnittliga skörden mätt som kilo per hektar för olika grödor. Resultaten presenteras som glidande treåriga medelvärden, så att den årliga variationen jämnas ut och trenden därmed syns bättre. Det innebär att den första datamängden som presenteras för år 1967 anger medelvärdet för 1965, 1966 och 1967 års avkastningar. Indikatorn kommer att uppdateras årligen.

Hektarskörd för olika grödor redovisas i den officiella jordbruksstatistiken och finns tillgänglig i Jordbruksverkets statistiska meddelanden och statistikdatabas. Skördestatistiken baseras på uppgifter från ett urval av företag. Uppgifterna är därmed behäftade med så kallade urvalsfel. Vid få observationer redovisas inga resultat. Uppgifterna för spannmål från 2005 och framåt avser 14 procents vattenhalt. För att kunna jämföra spannmålsuppgifterna över en längre tidsperiod har äldre uppgifter räknats om från 15 till 14 procents vattenhalt.

Åkermarkens tillstånd

Vårkorn odlas i hela landet och indikatorn följer därmed avkastningen för en geografiskt väl spridd del av den svenska åkermarken och är därför lämplig att använda som en indikator för att följa åkermarkens produktionsförmåga över stora delar av landet. Höstvete är begränsat till bättre jordar i södra Sverige och odlingen är ganska intensiv. Höstvete kan därför signalera förändringar i produktionsförmågan på jordar som används i mer intensiv odling, dvs. främst i slättbygd.

Vi måste värna om jordbruksmarken

Jordbruksmark är en naturresurs som om den förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt kan förse nuvarande och kommande generationer med livsmedel och foder under lång tid. Livsmedelsproduktionen är inte enbart av nationellt intresse utan i en alltmer globaliserad värld kommer även Sveriges långsiktiga hantering av sin jordbruksmark få effekter på möjligheten att förse en växande världsbefolkning med mat. De pågående klimatförändringarna med ett varmare och torrare klimat kommer att göra det svårare att producera livsmedel i stora delar av världen. Sveriges jordbruk klarar sig troligen bättre och kommer därför att få en större betydelse i den internationella livsmedelsproduktionen. De svenska miljömålen samt målen inom Agenda 2030 har ett internationellt perspektiv på hållbar förvaltning av naturresurser, dvs. det räcker inte att bara se till de svenska behoven utan även internationella behov ska mötas, vilket ställer större krav på Sveriges förvaltning av sin jordbruksmark.

Hektarskörden indikerar hur åkermarken mår

Frågan är om dagens jordbruksproduktion är långsiktigt hållbar eller om avkastningen kommer att minska som en följd av den mer intensiva odlingen av åkermarken. Indikatorn för hektarskörd speglar den genomsnittliga avkastningen från åkermark och ska indikera om produktionen minskar. Hektarskörden fungerar därmed som en indirekt indikator på åkermarkens tillstånd och i förlängningen möjligheten att förse människor med en trygg livsmedelsförsörjning. Minskar hektarskördarna över tid signalerar det försämrade odlingsbetingelser.

Fördjupningstext för Skåne

Skördeökningarna över tid borde enligt växtförädlingen generellt varit större. Forskningen kan inte entydigt förklara varför skördarna inte har ökat mer, det handlar sannolikt om komplexa samband. I diskussionerna nämns försämrade läglighetseffekter på grund av storleksrationalisering, markpackningsskador på grund av större och tyngre maskiner, otillräcklig kalkning samt eftersatt underhåll av dikning och markavvattning.

En bidragande faktor kan vara att en stor del av åkermarken brukas på korttidsarrende (högst ettårsavtal eller helt kontraktslöst). De korta arrendena motiverar sannolikt inte arrendatorn att sköta den arrenderade marken på ett långsiktigt optimalt sätt.