Undervisning i simulator minskar utsläppen

På naturbruksskolorna i Västra Götaland övar eleverna på att köra skogsbruksmaskiner i virtuell miljö, med hjälp av innovativ simuleringsteknik. Satsningen har fått stöd från Klimatklivet, och förväntas minska utsläppen med mer än tusen ton koldioxid om året. Dessutom blir undervisningen både säkrare och mer effektiv.

Sidan senast uppdaterad: 22 maj 2017

Projektet, som drivs av Naturbruksförvaltningen i Västra Götalandsregionen, har fått nio miljoner kronor i bidrag från Klimatklivet för att köpa in minst 30 simulatorer till naturbruksskolorna i regionen. Simulatorerna är av samma modeller som de riktiga maskinerna och fungerar likadant, men fördelen är att de har mindre miljöpåverkan, är säkrare och tillåter eleverna att öva mer.

Jörgen Holmén, som är projektledare, berättar mer:

Varför genomförde ni den här satsningen?

– Genom att använda en virtuell miljö för undervisningen kan vi minska antalet timmar våra elever kör tunga maskiner som släpper ut mängder med koldioxid. Om två år, när alla simulatorer är i bruk, beräknar vi att spara cirka 50 000 liter diesel per år. Men simulatorerna minskar inte bara utsläppen utan möjliggör också att eleverna kan öva oberoende av säsong och utan att riskera skador på sig själva, marken eller maskinerna.

Hur fick ni höra talas om möjligheten att söka stöd från Klimatklivet?

– Vi fick höra om en annan skola som hade sökt bidrag för ett liknande projekt, så vi tog del av deras ansökan och utformade ett eget projekt i större skala. Det finns ett stort behov av digitalisering av skolan i Sverige, och vi såg möjligheten att bidra till den utvecklingen och samtidigt uppnå miljönytta.

Leif Tranell, Naturbruksskolan Svenljunga, i en av simulatorerna. Foto: Ebba Ode

Vilka erfarenheter tar ni med er från arbetet med Klimatklivet?

– När vi sökte till Klimatklivet hade varken vi eller Naturvårdsverket särskilt stor erfarenhet av den här typen av projekt. Vi fick komplettera ansökan ett par gånger och hade tät kontakt med myndigheten för att diskutera vilka delar av vår ansökan som vi kunde få stöd för. Det svåraste med ansökningsprocessen var att räkna ut klimatnyttan av vårt projekt som helhet.

– En annan stor utmaning för vårt projekt är upphandlingsreglerna. Simulatorerna är en helt ny typ av produkt för offentlig verksamhet, och den ingår inte i några ramavtal. Direktupphandling har kunnat användas för de inledande inköpen, men vi ser det som en bra möjlighet att ställa krav som kan komma att underlätta den framtida upphandlingen.

Vilka tips kan du ge till andra som vill söka stöd från Klimatklivet?

– Utgå ifrån er egen verksamhet och dess förutsättningar. Sätt er in i kravspecifikationen; vad behöver ni, tekniskt och ekonomiskt, för att uppnå både målen för minskade utsläpp och era verksamhetsmål? Om ni arbetar med en produkt som är helt ny är det dessutom extra viktigt att vara tydlig gentemot leverantören. Vi ställde oss frågan: vad ska maskinerna kunna för att eleverna ska lära sig det de behöver?

Hur kommer ni att jobba vidare med projektet framöver?

– Just nu testar vi simulatorerna i undervisningsmiljö. Fortsättningsvis kommer vi att jobba med att köpa in och installera maskinerna i skolor, och räknar med att ha minst 30 simulatorer på plats runt om i länet om två år. Utöver det arbetet vill vi också sprida kunskap om tekniken så att fler skolor kan införa digital simuleringsteknik i sin undervisning. Det finns det mycket att vinna på.