Grön vätgas för fossilfri värmning av stål
På stålföretaget Ovako i Hofors har man tagit ett stort steg för att ställa om genom en ny anläggning där man framställer vätgas för fossilfri värmning av stål. Nästa steg är att bygga en likadan anläggning i Smedjebacken med stöd från Klimatklivet.
Sidan senast uppdaterad: 20 februari 2024Vätgas är ett viktigt råmaterial inom kemiindustrin för till exempel ammoniakproduktion, konstgödsel, metanol och många polymerer. De senaste åren har fler och fler industrier utanför kemisektorn sneglat mot vätgas som en del i resan mot koldioxidneutralitet, då vätgas kan tillverkas helt klimatneutralt och kan fungera som både reduktionsmedel, råmaterial och energibärare, bland annat processindustrin för att tillverka fossilfritt stål.
Såväl nationellt som internationellt märks ökat intresse både inom näringsliv och bland politiker som ser förnybar vätgas som nödvändig i den gröna omställningen.
Stor utmaning inom stålindustrin
En av aktörerna inom industrin som fått stöd av Klimatklivet i sin omställning är svenskjapanska stålföretaget Ovako Bar AB för sin kommande anläggning i Smedjebacken. Inom stålindustrin finns en stor utmaning att ersätta fossilt bränsle vid uppvärmning av stålet. Att använda vätgas ger en betydande effekt för miljön eftersom det enda utsläpp som genereras är vattenånga.
− Nu vet vi att det går att använda vätgas enkelt och flexibelt, utan att det påverkar stålets kvalitet. Vår uppskattning är att det kommer att spara 20 000 ton koldioxid varje år. Men detta är bara början för oss, säger Göran Nyström, senior rådgivare på Ovako.
Utrustningen där vätgas ersätter gasol kallas elektrolysörer. Tre produkter skapas i en elektrolysör: Vätgas, syrgas och värme.
– Det finns små utbytesförluster. Produktion av vätgas genom så kallad elektrolys innebär att el från förnybar energi kan användas till att spjälka vatten till vätgas och syre. Ingen lagring eller transport behövs. Detta är effektivt och driftssäkert, ger god driftsekonomi, bra energieffektivitet och så tar det bort väldigt mycket koldioxid såklart, säger Göran Nyström.
Ovakos fabrik i Hofors är världens första anläggning för produktion av fossilfri vätgas för att värma stål. Om allt går enligt plan påbörjas bygget av en likadan fabrik i Smedjebacken under 2024 (med stöd från Klimatklivet). Konverteringen från fossil gasol till fossilfri vätgas delfinansieras av Klimatklivet med 90 miljoner kronor. Den nya anläggningen om 17 MW kommer att generera nästan 4 000 kubikmeter fossilfri vätgas i timmen.
– Vår uppskattning är att energikonverteringen med vätgasen kommer att spara 20 000 ton koldioxid varje år. Men detta är bara början för oss.
Blir över till värme och tankstation
Omställningen till fossilfri produktion betyder inte bara mindre utsläpp. Vätgaslösningen matchar dessutom de behov som finns att öka flexibiliteten i elanvändningen i Sverige. När elen i Sverige är hårt utnyttjad kan man minska vätgasproduktionen och på så sätt stabilisera elförsörjningen.
– En annan bieffekt är att vi kan hjälpa elbolaget Smedjebacken Energi med vår överskottsvärme. Vi kan dessutom leverera vätgas till en tredje part, till exempel en vätgastankstation.
Även i annan industriell värmning skulle vätgas kunna vara lösningen i framtiden.
– Om vi ska bort från vårt naturgasberoende så är den här sortens industriell värme viktig. Nu visar vi vägen ur vårt beroende av fossila bränslen. Men det finns ju ingen poäng att göra det om det inte finns tillgång till fossilfri el, säger han.
Utmaningarna med ett helt nytt sätt att jobba skulle kunna vara flera, men motgångarna så här långt har varit förvånansvärt få.
– Det här är en robust och enkel metodik. Ett väldigt elegant system. Jag hoppas att fler kan nås av den övertygelsen. Det är så många fördelar. Både klimatet, samhället och vi som företag vinner på detta, säger Göran Nyström på Ovako.
Ovako Bar AB
Åtgärd: Ansökan om energikonvertering i Smedjebacken. Effektiv användning av vätgas för värmning av stål i Smedjebacken, med stora samhällsnyttor som exempelvis ökad flexibilitet i elanvändningen i Sverige.
Beviljat stöd: 90 miljoner kronor
Storlek på investering: 200 miljoner kronor
Förväntad utsläppsminskning: 10 300 ton CO2 per år enligt Naturvårdsverkets beräkningar