Årsmedelvärde för ozonskiktets tjocklek

Ozonskiktets tjocklek

Ozonskiktets tjocklek över Sverige 1988-2019. Dobsonenheter, DU.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/skyddande-ozonskikt/ozonskiktets-tjocklek/

Uttunningen av ozonskiktet bedöms ha avstannat. Trots stor osäkerhet finns även indikationer på att återväxten har påbörjats. Montrealprotokollet, det viktigaste styrmedlet, är framgångsrikt. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är dock kvarstående problem. Fortsatt internationellt och nationellt arbete är viktigt.

Problem/syfte
Ozonskiktet skyddar allt liv mot skadlig UV-strålningen. Den växande användningen av ozonnedbrytande ämnen i kylskåp, isoleringsmaterial, brandsläckare m.m. har lett till en uttunning av ozonskiktet. Som en följd ökar t.ex. risken för hudcancer och ögonsjukdomar. Indikatorn visar vilken effekt minskningen av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har på ozonskiktet.

Nuläge
Globalt är ozonskiktet i dag cirka 2 procent tunnare jämfört med referensvärdet (d.v.s. perioden före 1980, då ozonskiktet ansågs vara opåverkat av mänskliga utsläpp). Vid 60 grader nord, d.v.s. mellersta Sverige är förtunningen omkring 3,5 – 4 %.

Trend
Med dagens kunskap pekar det mesta på att uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Under senare år har det även kommit flera indikationer på att återväxten påbörjats. I den bedömningen finns dock stora osäkerheter, dels i det vetenskapliga underlaget dels på grund av att ozonskiktet uppvisar kraftiga naturliga variationer. Dessutom visar nya forskningsresultat på att det totalt sett i själva verket kan ha skett en minskning av ozonmängden sedan 1998 mellan 60 grader syd och 60 grander nord.

Värdering
Målet bedöms vara nått när återväxten av ozonskiktet påbörjats och detta kan kopplas till att halterna av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären har minskat. Även om många mätningar indikerar en påbörjad återväxt i den övre stratosfären har en vetenskapligt säkerställd återväxt inte kunnat påvisas för stratosfären som helhet. Klimatförändringens påverkan samt ämnen och utsläpp som inte regleras inom ramen för Montrealprotokollet kan komma att försvåra en slutlig återhämtning. Fortsatt internationellt arbete och forskning samt ökat nationellt omhändertagande av ozonnedbrytande ämnen är viktigt.

Metod

Indikatorn räknas fram från mätningar som görs i Norrköping inom ramen för den nationella miljöövervakningen.

Fördjupning

Mätningarna av ozonskiktets tjocklek vid SMHI:s station i Norrköping har pågått sedan 1988. Det ingår i Global Ozone Observing System (GO3OS) inom Global Atmosphere Watch (GAW) som är ett internationellt nätverk upprättat av WMO (The World Meteorological Organization).

Mätningarna som är en form av fjärranalys analyserar hur mycket UV-strålningen reduceras på grund av ozonets absorption vid sin passage genom atmosfären. Utifrån det får man ett mått på atmosfärens totala innehåll av ozon från jordytan till atmosfärens yttre gräns över den plats man mäter.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Lars Klintwall Handläggare, klimatmålsenheten, Naturvårdsverket lars.klintwall@naturvardsverket.se 010-698 12 82

Ansvarig myndighet för indikatorn Ozonskiktets tjocklek: Naturvårdsverket