Ekologisk och kemisk status för kustvatten enligt vattenförvaltningsförordningen

Ekologisk status i kustvatten

Diagrammet visar ekologisk statusklassning i kustvatten under vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel. I staplarna visas hur stor andel av kustvattnen som är inom de olika statusklasserna, samt hur stor andel som är oklassade. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/ekologisk-och-kemisk-status-for-kustvatten/

Ekologisk status i kustvatten

Kartan visar ekologisk status i kustvatten. Källa: VISS. Data har hämtats från VISS 2020-03-11. I VISS sker kvalitetsgranskningar och kompletteringar kontinuerligt.
Ekologisk status i kustvatten

En stor del av kustvattnen uppnår inte god ekologisk status inom vattenförvaltningens statusklassning. Inga kustvatten uppnår god kemisk status. 

Påverkan från övergödning och farliga ämnen

Vattenförvaltningens senaste statusklassning för ekologisk status visar att hög eller god status uppnås i 21 procent av kustvattenförekomsterna. Den vanligaste orsaken till att god status inte uppnås är övergödning. I vissa kustområden är det främst grunda och skyddade vikar med dåligt vattenutbyte som är påverkade av övergödning.

För kemisk status uppnår inga kustvattenförekomster god status eftersom halterna av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), ligger över gränsvärdena i hela landet.

Skillnader mellan förvaltningscyklerna

Mellan de olika förvaltningscyklerna har metodiken för statusklassificeringen vidareutvecklats. Skillnader mellan de olika cyklerna är snarare en effekt av förändrade metoder än en ändring i miljön.

Metod

Statusklassningen utförs av vattenmyndigheterna för de fem vattendistrikten i Sverige. Hur statusklassningen ska gå till regleras i föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges geologiska undersökning. Hur vattenmyndigheterna har gått tillväga beskrivs detaljerat i bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021. Resultatet av statusklassningen kan ses i databasen VISS.

Statusklassningen görs utifrån mätdata från nationell och regional miljöövervakning, samt från recipientkontroll och kommunal miljöövervakning. Även mätkampanjer och enskilda provtagningar kan ha använts som stöd i bedömningen.

Ekologisk status
Den ekologiska statusen ska vägas samman utifrån fasta principer kring de biologiska, fysikalisk-kemiska, hydromorfologiska bedömningsgrunderna och klassificeras utifrån en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig) enligt HVMFS 2015:4.

I bedömningen av ekologisk status ingår kvalitetsfaktorn ”särskilda förorenande ämnen” (SFÄ). Dessa ämnen är inte detsamma som vid klassificering av kemisk status, utan varje EU-land kan ta fram bedömningsgrunder för ytterligare ämnen av relevans. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram bedömningsgrunder för 26 ämnen.

Ekologisk potential
För vattenförekomster som förklarats som kraftigt modifierade eller konstgjorda är det istället för ekologisk status, den ekologiska potentialen som ska klassificeras. Kraven på de biologiska faktorerna är lite lägre för potential än status, men kraven är de samma för de kemiska faktorerna.

Kemisk status
God kemisk ytvattenstatus innebär att halterna av giftiga ämnen i en vattenförekomst inte får vara högre än vad som anges i bilaga 6 till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4. Det finns två bedömningsklasser: god status, och uppnår ej god status.

Underlag för statusklassificering
Hur mycket dataunderlag som finns för att kunna göra statusklassificeringar och andra bedömningar varierar. Där mätdata saknas eller är bristfällig används ofta modellering och/eller expertbedömningar som komplement. Vilka underlag som finns skiljer sig åt mellan län och distrikt, därför har också modellering och/eller expertbedömningar använts olika mycket.

http://viss.lansstyrelsen.se/

Bilaga 1 till Förvaltningsplan 2016-2021: http://www.vattenmyndigheterna.se/SiteCollectionDocuments/sv/norra-ostersjon/Underlag%20till%20beslut%202016/Beslutsdokument/Formgivna%20beslutsdokument/Bilaga%201-5.pdf

Fördjupning

Vattenförvaltningen

Svensk vattenförvaltning syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten och grundvatten. EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger vad EU-länderna minst ska klara vad gäller vattenkvalitet och tillgång på vatten.

 Vattendirektivet (2000/60/EG) antogs 2000 och syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Alla medlemsländer i EU har infört vattendirektivet i sina länders lagstiftning och har därmed förbundit sig att genomföra alla delar i direktivet. I Sverige infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning år 2004 genom

 Vattenmyndigheterna ansvarar för genomförandet

Sverige är indelat i fem vattendistrikt, Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet.

Ansvaret för genomförandet av vattenförvaltningen ligger på de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Havs- och vattenmyndigheten tar fram vägledning och föreskrifter för ytvatten. När det gäller grundvatten så är Sveriges geologiska undersökning vägledande.

 Förvaltningscykler

Arbetet med vattenförvaltning drivs i förvaltningscykler om sex år, där olika arbetsmoment återkommer. Den nuvarande förvaltningscykeln är den tredje, och pågår 2016-2021. En cykel inleds med att vatten kartläggs utifrån befintlig övervakning. Underlaget används sedan för att bedöma och klassificera vattnets tillstånd och påverkan, fastställa miljökvalitetsnormer och vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå god vattenkvalitet. Förvaltningsplaner upprättas för arbetet.

 Vatteninformationssystem Sverige (VISS)

I databasen VISS hittar du information om klassning, övervakning, påverkan, miljökvalitetsnormer med mera för en särskild sjö, vattendrag, kustvatten eller grundvatten. Du kan söka på vattenförekomster och/eller områden.

 http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/Pages/default.aspx

 http://viss.lansstyrelsen.se/

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Maria Samuelsson Utredare maria.samuelsson@havochvatten.se 010-6986920

Ansvarig myndighet för indikatorn Ekologisk och kemisk status för kustvatten: Havs- och vattenmyndigheten