Kustnära byggande vid havet

Kustnära byggande - Byggnadstyper

Fördelning av byggnadstyperna bostad, komplementbyggnader och annan bebyggelse inom 100 meter från havsstrandlinjen. Komplementbyggnader dominerar. De utgörs till exempel av uthus, garage, carportar, lager och sjöbodar. Källa: Statistiska centralbyrån

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Kustnära byggande - Antal byggnader

Antal nyuppförda byggnader under 2014-2018 inom 100 m från havsstrandlinjen. Bebyggelsen i närheten av kuststränder fortsätter och riskerar att både försämra tillgängligheten för friluftslivet och påverka vattenmiljön negativt. De flesta nya byggnader ligger inom 50 meter från redan befintlig bebyggelse. Figuren visar även hur många av byggnaderna som uppfördes inom tätbebyggt område (tätort). Källa: Statistiska centralbyrån

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Kustnära byggande inom skyddade områden

Antal nyuppförda byggnader inom 100 meter från havsstrandlinjen inom skyddade områden, 2014-2018. Källa: Statistiska centralbyrån

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Bebyggelsepåverkad havsstrandlinje

Varje år tillkommer det ny bebyggelse längs havsstrandlinjen. 2018 var 12 420 km av Sveriges totalt 44 129 km långa havsstrandlinje bebyggd. Källa: Statistiska centralbyrån

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Andel bebyggelspåverkad havsstrandlinje

Andel bebyggelsepåverkad havsstrandlinje 2018. Högst är bebyggelsepåverkan i Skåne län med 42 procent av den totala havsstrandlinjen i länet (fastland och öar). Sett för hela Sverige så är 28 procent av landets totala havsstrandlinje påverkad av bebyggelse. Källa: Statistiska centralbyrån

Ladda ner diagramdata

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Kustnära byggande

Totalt antal nyuppförda byggnader inom 100 meter från kuststrandlinjen, fördelade på län. Över hela landet sker en fortsatt utbyggnad i strandnära områden. Under 2018 uppfördes flest byggnader i Stockholms län. Källa: Statistiska centralbyrån.

Ladda ner karta

Skriv ut diagram

Vad kan jag göra?

Diagrammet och data på den här sidan är licensierat med Creative Commons Erkännande (CC-by). Det innebär att du bland annat får:

  • Använda det i trycksaker
  • Använda det i presentationer
  • Använda det i digitala medier.

Vad bör jag göra?

Du bör ange Naturvårdsverket som källa, och lägga in länken nedanför så att andra kan hitta originaldata:

http://sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/kustnara-byggande/

Över hela landet sker en fortsatt utbyggnad i strandnära områden. Bebyggelse längs stränder innebär inskränkningar i det allmänna friluftslivet och det påverkar djur- och växtlivet negativt, både i vattnet och på land, genom att livsmiljöer förstörs eller fragmenteras.

Exploateringen i strandnära lägen längs kusten fortsätter.

Bebyggelse längs stränder innebär inskränkningar i det allmänna friluftslivet och minskade upplevelsevärden. Det ger också negativa konsekvenser för djur- och växtlivet i såväl vattnet som på land genom att livsmiljöer förstörs eller fragmenteras. Ofta medför bebyggelse även ökning av annan påverkan som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar och annan mänsklig aktivitet.

Antalet nyuppförda byggnader var under år 2018 totalt 8 570 stycken. Bebyggelse i strandnära lägen varierar mellan åren men visar inga tecken på att upphöra. Det sker även nybyggnation inom skyddade områden. Den vanligaste byggnadstypen är komplementbyggnader. För att kunna bevara biologisk mångfald och förutsättningar för friluftsliv och därmed nå miljömålet, är det viktigt att nybyggnationen längs Sveriges stränder upphör.

I juli 2019 tillsatte regeringen en utredning som ska se över strandskyddslagstiftningen. Utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som innebär att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet. Det återstår att se hur detta kommer att påverka indikatorn.

Metod

Datakälla

Dataunderlaget har tagits fram av SCB genom sambearbetning av följande datakällor:

  • Byggnader ur fastighetsregistrets byggnadsdel samt byggnadskroppar från GSD-Fastighetskartan
  • Strandlinjedata från GSD-Fastighetskartan
  • SCB:s tätortsavgränsningar
  • Skyddade områden enligt naturvårdsregistret
  • SCB:s kuststrandlinje som bygger på GSD-Fastighetskartans strandlinjedata tolkade med hjälp av SMHI:s uppgifter om havs- respektive insjövatten.

Indikatorn omfattar alla typer av byggnader, även komplementbyggnader, ekonomibyggnader och industribyggnader etc. Eftersom de flesta byggnader i fastighetsregistrets byggnadsdel saknar byggår (förutom bostadsbyggnader) har SCB daterat byggnaderna genom en jämförelse av byggnadsobjekt mellan olika årsversioner av fastighetsregistret. En byggnad tilldelas på så sätt ett byggår utifrån det år som den först dyker upp i fastighetsregistret. En byggnad som inte tidigare förekommit i registret antas vara nybyggd.

Byggnaderna analyseras i förhållande till havsstrandlinjen och alla byggnader som är belägna inom 100 meter från havsstrandlinjen betraktas som strandnära. Byggnaderna analyseras även i förhållande till befintlig bebyggelse. Byggnader som tillkommit inom 50 meter från befintlig bebyggelse särredovisas. Även strandnära byggnader som är belägna inom tätort och inom skyddade områden särredovisas.

Underlaget för havsstrandlinjen kommer från Strandlinjedata(landwaterboundary) som hämtas från Lantmäteriets nedladdningstjänst för hydrografi. I dessa strandlinjedata är det inte möjligt att skilja ut havsstrand från inlandsstrand (sjöstrand och stränder längs vattendrag). Vidare innehåller dessa data även ”strandlinjer” för glaciärer. Bearbetningar har därför utförts för att filtrera bort strandlinjer som inte är havsstrand. Det har gjorts genom att ta bort strandlinjer som överlappar sjöar och vattendrag (standingwater respektive watercourse i Lantmäteriets nedladdningstjänst). Slutligen filterades ”glaciärstränderna”bort. Resultatet blir en havstrandlinje vilken inkluderar fastlandskusten och havsöstränder men exkluderar alla typer av inlandsstränder, d.v.s. insjöstränder eller vattendragsstränder (detta gäller även inlandslandsstränder för ev. sjöar och vattendrag på havsöar). Havsstrandlinjen klipps vidare med länsgränserna då den bebyggelsepåverkade havsstrandlinjen redovisas på denna nivå.

 

Den bebyggelsepåverkade strandlinjen beräknas genom att nytillkomna byggnaderna buffras med 100m. De delar av denna strandlinje som överlappas av byggnadsbuffrarna och är oexploaterade havsstränder (vilket beräknas innan för tidigare år) utgör ny exploatering av havsstrandlinjen. Längden på dessa nyexploaterade havsstrandlinjer summeras länsvis.

Begreppsförklaring

Med ”byggnad uppförd under året” avses byggnad uppförd under det i indikatorn redovisade året. ”Havsstrand” inbegriper fastlandskusten och stränder på öar utanför kusten. ”Skyddade områden” omfattar nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, biotopskyddsområden i skog och övriga biotopskyddsområden.

Datakvalitet

Det finns många kända brister i fastighetsregistrets byggnadsdel. Det största problemet för beräkning av indikatorn är bristen på uppgifter om nybyggnadsår. SCB:s metod för att tilldela byggnader ett byggår genom registerdatering fungerar i stort bra, men det är känt att det förekommer övertäckning där äldre, befintliga byggnader förts in i registret i efterhand och därför uppträder som nybyggda. Framförallt gäller detta komplementbyggnader och andra mindre byggnader som förts in i registret som ett led i kommunernas kontinuerliga förbättringar av byggnadsinformation. Någon systematisk uppskattning av övertäckningens omfattning har inte kunnat göras.

Även kodningen av byggnadstyper i fastighetsregistret har vissa brister. Exempelvis tillämpas inte kodningen av ekonomibyggnader på ett systematiskt sätt. Majoriteten av lantbrukets byggnader redovisas som komplementbyggnader. Den byggnadstyp som har bäst kvalitet är bostadsbyggnader.

Lantmäteriets hydrografiska data för nedladdning där data för sjöar, vattendrag och strandlinje används håller en hög noggrannhet. Det finns inga kända felkällor, vad gäller framtagandet av havsstrandlinjen från denna källa, som kunnat påverka resultatet i nämnvärd omfattning.

Fördjupning

I fastighetsregistrets byggnadsdel ingår följande typer av byggnader:

Bostad - Byggnad som till övervägande del används för permanent- eller fritidsboende, exempelvis villor, radhus och flerfamiljshus.

Industri - Byggnad som till övervägande del innehåller tillverkning av produkter eller förädling av råvaror, till exempel kemisk industri, textilindustri, kärnkraftverk, värmeverk och vattenkraftverk.

Verksamhet - Som till övervägande del används för rörelse, t.ex. hotell, kontor, handel, restaurang eller parkeringshus.

Samhällsfunktion - Byggnad som till övervägande del innehåller verksamhet som nyttjas av medborgare i samhällslivet, till exempel busstation, brandstation, vårdcentral, djursjukhus, ishall, simhall, sjukhus och skola.

Ekonomibyggnad - Byggnad som till övervägande del är till för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförbar näring.

Komplementbyggnad - Byggnad som hör till andra byggnader med ändamål bostad, samhällsfunktion, verksamhet eller industri t.ex. uthus, garage, carport, cistern, lager, sjöbod eller friggebod. Även byggnader utan väggar ingår.

Övrig byggnad - Byggnad vars ändamål inte är Bostad, Industri, Samhällsfunktion, Verksamhet, Ekonomibyggnad eller Komplementbyggnad, t.ex. kolonistuga eller fristående skärmtak större än 15 kvm av varaktig konstruktion.

I redovisningen av indikatorn har byggnadstyperna Industri, Verksamhet, Samhällsfunktion, Ekonomibyggnad och Övrig byggnad slagits samman och kallas ”Annan bebyggelse”. Detta har gjorts eftersom antalet byggnader som tillkommer årligen i de enskilda typerna är så få att det blir svårt att visualisera.

Standskydd

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för friluftslivet och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag oavsett storlek. Det skyddade området är normalt 100 meter från strandkanten såväl på land som i vattenområdet och omfattar även undervattensmiljön. Inom det skyddade området gäller förbud mot att bygga eller vidta andra åtgärder som väsentligen försämrar livsvillkoren för djur- och växtarter.

På många håll med höga rekreations- eller naturvärden är strandskyddet utökat till 300 meter från strandlinjen. Indikatorn tar av redovisningstekniska skäl inte upp områden med utökat strandskydd även om dessa är viktiga för att bevara både biologisk mångfald och ett rörligt friluftsliv.

Den ökning av mänsklig påverkan som uppförandet av nya byggnader i anslutning till äldre bebyggelse bidrar till är normalt mindre än då byggnader uppförs i områden fria från bebyggelse. Uppförande av byggnader på återstående obebyggda områden (till exempel så kallade lucktomter) inom befintlig bebyggelse kan dock medföra negativa effekter för djur- och växtlivet genom att de sista tillflyktsplatserna för olika arter försvinner. Också friluftslivet kan påverkas negativt av att sådana områden bebyggs. Omfattande nybebyggelse nära stranden torde i de flesta fall påverka kulturmiljövärdena i ett område negativt. I undantagsfall kan dock ett visst nybyggande vara en förutsättning för fortsatt traditionellt brukande och därigenom bibehållande av kulturmiljövärdena.

I oktober 2013 presenterade Naturvårdsverket och Boverket sin gemensamma utvärdering av och översyn av tillämpning och utfall av det nya regelverk för strandskydd som trädde i kraft 2009 och 2010. Utvärderingen konstaterar att den största orsaken till skillnader i tillämpningen av strandskyddsregelverket är att hälften av länen tillämpar generella beslut om undantag från strandskyddsbestämmelserna. Boverket och Naturvårdsverket bedömer också att det finns behov av ytterligare vägledningsinsatser för att ge både kommuner och länsstyrelser stöd, framförallt när det gäller tolkning och tillämpning av de särskilda skälen för dispens.

I augusti 2017 överlämnade Naturvårdsverket sin utredning av hur strandskyddsregelverket kan förändras för att underlätta landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) till regeringen. Förslaget går ut på att förenkla landsbygdsutveckling där det inte negativt påverkar natur och friluftsliv längs Sveriges stränder. Bland annat föreslår Naturvårdsverket att man ska bli flexiblare i vad som kan vara ett LIS-område, och att man ska bredda vad som kan vara skäl för att få dispens från strandskyddet.

I juli 2019 tillsatte regeringen en utredning som ska se över strandskyddslagstiftningen. Utredningen ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som innebär att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder, befolkningstäthet och exploateringstryck varierar i landet. Utredningen ska lämna in sitt betänkande till Miljödepartementet senast den 30 november 2020.

För mer läsning

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS).

Naturvårdsverket 2002. Kartläggning m.m. av strandskyddsbestämmelserna. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Naturvårdsverket Rapport 5185.

www.naturvardsverket.se (Naturvård > Skydd av natur > Strandskydd). Information om strandskyddslagstiftningen.

Naturvårdsverkets redovisningar av strandskyddsbeslut:

Naturvårdsverket och Boverket 2013. Strandskydd. Redovisning av ett regeringsuppdrag.  

Naturvårdsverket 2017. Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge.

Regeringen, 2019. Översyn av strandskyddet. Dir. 2019:41. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/07/dir.-201941/

SCB 2011. Bebyggelsepåverkad kust och strand. Statistiska centralbyrån, MI 50 SM 1102.

SCB 2015, Strandnära byggande 2010-2014, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 50 SM 1501.

Strandskyddsdelegationen, 2014. Strandskyddsdelegationens webbutbildningar.

Strandskyddsdelegationen, 2015. Strandskyddet i praktiken. SOU 2015:108.

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:
Status (tillstånd)
Dataleverantör:

Kontakt för indikatorn

Therese Elfström Utredare, Havs- och vattenmyndigheten therese.elfstrom@havochvatten.se 010-6986172

Ansvarig myndighet för indikatorn Kustnära byggande: Havs- och vattenmyndigheten