Flera miljömål utvecklas i rätt riktning, men ytterligare insatser krävs

Den fördjupade utvärderingen av Sveriges miljömål publiceras vart fjärde år. Utvärderingen av de 16 miljökvalitetsmålen visar att Sverige når ett mål och är nära att nå ytterligare två mål till 2030. För övriga mål krävs ytterligare insatser.

Att flera mål inte bedöms kunna nås till 2030 innebär inte att utvecklingen står stilla. För flera miljökvalitetsmål går utvecklingen i rätt riktning, även om förändringarna ofta sker gradvis och det kan ta lång tid innan effekterna av förändringar i miljön kan mätas.

För flera miljökvalitetsmål bedöms förutsättningarna att nå målen vara bättre på längre sikt än till 2030. Bara naturlig försurning är ett exempel. Försurningen är betydligt mindre idag än för 40 år sedan tack vare kraftigt minskade utsläpp och internationella överenskommelser.

– Vi kommer behöva utveckla nya arbetssätt och knyta miljöfrågorna närmare andra samhällsmål för att få mer kraft i arbetet, säger Johan Kuylenstierna, generaldirektör, Naturvårdsverket.

Effekter av åtgärder kan ta lång tid att se i miljön, särskilt när det gäller klimat, biologisk mångfald och återhämtning av ekosystem. Ett klimat i förändring kan samtidigt göra vissa mål svårare att nå, exempelvis Storslagen fjällmiljö och Grundvatten av god kvalitet.

– Utvärderingen visar att de största utmaningarna för att nå miljömålen finns inom klimat, biologisk mångfald och föroreningar. Det ligger väl i linje med den bild som FN beskriver internationellt och visar att dessa frågor är avgörande både globalt och i Sverige, säger Johan Kuylenstierna, generaldirektör, Naturvårdsverket.

Flera preciseringar nås även när målet inte nås

De samlade resultaten presenteras i en digital visualisering av Sveriges miljömål, där det går att fördjupa sig i varje miljökvalitetsmål och se vad som går bra, vilka utmaningar som finns och vad som behöver göras framåt.

Visualiseringen visar att bilden är mer nyanserad än om ett mål bedöms nås eller inte. Flera miljökvalitetsmål består av delar, så kallade preciseringar, som bedöms nås helt eller delvis, när målet som helhet inte bedöms kunna nås till 2030. Det gäller exempelvis Grundvatten av god kvalitet, där fem av sex preciseringar bedöms nås delvis och Ett rikt odlingslandskap, där sex av tolv preciseringar bedöms nås helt eller delvis. Även Myllrande våtmarker, Levande skogar, Bara naturlig försurning och Storslagen fjällmiljö har flera preciseringar som bedöms nås helt eller delvis till 2030.

I januari presenteras den fullständiga fördjupade utvärderingen med övergripande slutsatser och förslag till regeringen. Utvärderingen av de enskilda miljökvalitetsmålen görs av åtta myndigheter och utgör ett viktigt kunskapsunderlag för regeringens miljöpolitik och för andra aktörers miljöarbete.