Miljöstatus för övergödning enligt havsmiljöförordningen

Karta

Miljöstatus för övergödning i havet

Kartan visar miljöstatus för övergödning i utsjöbassängerna från den bedömning av havsmiljöns status enligt havsmiljöförordningen som gjordes 2024. Källa: Havs- och vattenmyndigheten.

Övergödning är ett stort problem i haven runt Sverige. Den senaste statusbedömningen enligt havsmiljöförordningen visar att Skagerraks utsjö är den enda havsbassäng som är fri från övergödning.

Bara Skagerrak är fri från övergödning

Enligt den statusbedömning av miljötillståndet som görs enligt havsmiljöförordningen är det bara Skagerraks utsjövatten som inte är övergött. Sedan den förra bedömningen inom havsmiljöförvaltningen som gjordes 2018 har endast små förändringar i tillståndet skett. För alla utsjöbassänger är den samlade bedömningen av miljöstatus för övergödning densamma som föregående bedömningsperiod. De små förändringar som skett gäller enskilda bedömningskriterier. I Öresunds utsjö samt sydöstra och norra delarna av Kattegatt har en försämring skett för klorofyll a och siktdjup. I Skagerraks centrala djupa del har en försämring skett för siktdjup. Inga förbättringar för något kriterium har skett i någon utsjöbassäng.

Förbättringar i miljötillstånd tar tid

Även om näringstillförseln från land har minskat sedan 1980-talet då den var som störst tar det tid innan man ser förbättringar i miljötillståndet i havet. Detta beror dels på att återhämtningstiden i miljön är lång, men också på att fosfor frisätts från syrefria havsbottnar (internbelastning) och bidrar till övergödning. Tillförseln av näringsämnen behöver minska ytterligare om vi ska kunna uppnå god miljöstatus när det handlar om övergödning i havet.

I den här indikatorn visas miljötillståndet för övergödning i utsjöbassängerna. Hur tillståndet är vid kusten visas i indikatorn Status för näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen.

Metod

Miljöstatus för övergödning har tagits fram inom den bedömning av havsmiljöns status enligt havsmiljöförordningen (2010:1341), som genomför EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG). Bedömningen i Västerhavets och Östersjöns utsjövatten följer regionalt överenskomna bedömningsmetoder inom Ospar och Helcom och redovisar de resultat som tagits fram inom respektive havskommission.

Bedömningen av miljöstatus för övergödning baseras på sju kriterier. Kriterierna indelas i tre grupper som representerar olika aspekter av övergödning:

Näringsämnen: D5C1 halter av näringsämnen
Direkta effekter: D5C2 Halter av klorofyll a, D5C3 Skadliga algblomningar, D5C7 Makrofytsamhällen på bottnarna
Indirekta effekter: D5C4 Siktdjup, D5C5 Halter av löst syre, D5C8 Makrofaunasamhällen på bottnarna.

Läs mer i rapporten Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024–2029, Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys.

Fördjupning

Havsmiljöförvaltningen

Sverige förvaltar havsmiljön för att uppnå god miljöstatus i Östersjön och Nordsjön. Havsmiljöförvaltningen omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. EU:s ramdirektiv om en marin strategi (havsmiljödirektivet) anger vad som är god miljöstatus.

Havsmiljödirektivet (2008/56/EG) antogs 2008 och syftar till att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav senast 2020. Havsmiljödirektivet införlivades i svensk lagstiftning år 2010 genom havsmiljöförordningen (SFS 2010:1341).

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för genomförandet

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för det praktiska genomförandet av havsmiljöförvaltningen i Sverige. De föreskrifter och åtgärder HaV beslutar om innebär att även andra myndigheter ska ta ansvar för att Sverige uppfyller direktivets åtaganden. Enligt havsmiljöförordningen har Sverige två förvaltningsområden, Nordsjön och Östersjön. Gränsen går vid Öresundsbron. Bedömningen av miljöstatus görs per bedömningsområde. De övergripande bedömningsområdena motsvarar förvaltningsområdena men benämns Västerhavet respektive Östersjön. Dessa delas sedan in i havsbassänger, och bedömning för övergödning görs för varje havsbassäng.

Förvaltningsperioder

Arbetet med havsmiljöförordningen sker i sexåriga förvaltningsperioder. Först ska varje EU-land bedöma miljöstatus i sina havsområden (inledande bedömning) och definiera vad god miljöstatus är. Sedan ska de fastställa miljökvalitetsnormer och indikatorer. Efter det ska de ta fram program för övervakning av havsmiljön och, om det behövs, åtgärdsprogram för att nå eller upprätthålla god miljöstatus. Åtgärderna ska sedan genomföras, följas upp och utvärderas. Bedömningen av miljötillståndet i svenska havsområden 2024 är den tredje bedömningen av havsmiljöns status enligt havsmiljöförordningen. Bedömning görs av elva deskriptorer (temaområden) som anges i havsmiljödirektivet, varav övergödning är en (deskriptor D5).

Om havsmiljödirektivet på Havs- och vattenmyndighetens webb

Om data

Typ av indikator enligt DPSIR:

Status (tillstånd)

Dataleverantör:

Havs- och vattenmyndigheten

Ansvarig myndighet för indikatorn Miljöstatus för övergödning enligt havsmiljöförordningen: Havs- och vattenmyndigheten