Trots stort engagemang så går det för långsamt
Den årliga uppföljningen redovisar de statliga insatser som gjorts under 2018 för att uppnå miljömålen. Myndigheterna genomför regeringens miljöpolitik på en rad olika områden och på väldigt många olika sätt. Trots mycket resurser och mycket väl utfört arbete räcker åtgärderna inte till.
Sidan senast uppdaterad: 11 november 2019Rapporten tar upp viktiga statliga insatser under bland annat 2018 vilka bidragit till att nå miljömålen. Några exempel är Klimatklivet, landsbygdsprogrammet, havs- och vattenmiljöanslaget, stadsmiljöavtalen, elfordonspremien, anslagen för att minska belastningen av mikroplaster och läkemedelsrester i vattenmiljön, marksaneringsanslaget, områdesskyddet för värdefull natur och kulturmiljöanslagen.
Miljömålen är fortsatt viktiga och fortsatt relevanta i myndigheternas arbete.
Stora och viktiga insatser
Många av miljömålen är beroende av utvecklingen i andra länder. Framgångar i det internationella samarbetet och EU påverkar våra miljömål positivt. Några exempel under året är skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och en minskning i 2019 års fiskekvoter för flera bestånd i Östersjön.
Under 2018 tog riksdagen beslut om en långsiktig energipolitisk inriktning. Den innebär bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Ett annat exempel är de nya bestämmelserna som underlättar installation av solcellspaneler och solfångare.
Stora statliga resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Ökade medel under 2018 har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel. Länsstyrelsernas insatser för skydd av värdefull natur och sanering av förorenade områden är mycket stora. De kompletterades under året med Våtmarkssatsningen. Här har 118 miljoner kronor fördelats till länsstyrelserna som beslutat om 177 våtmarksprojekt. Syftet är att öka tillskottet till grundvattnet och stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflödena. De särskilda anslagen är en förutsättning för arbetet – men de räcker inte.
Vi behöver öka tempot
Som Naturvårdsverket konstaterat i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 så räcker de samlade insatserna i samhället inte för att nå miljömålen. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen kommer inte att finnas på plats till år 2020. Tempot måste därför öka och klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är två områden där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen i miljön.
Når vi generationsmålet?
De ökade kunskaperna om konsumtionens miljöpåverkan, genom bland annat forskningsprogrammet PRINCE är viktiga för att kunna minska vår miljöpåverkan både i Sverige och andra länder. Konsumentverkets årliga undersökning är ett annat exempel på ökad kunskap som behövs som underlag för att utforma effektiva styrmedel. Flera åtgärder, till exempel för att minska matavfallet, har initierats på lokal och regional nivå. Att vårda kulturmiljön är betydelsefullt för uppfyllnad av flera strecksatser inom generationsmålet. Förutsättningar för ett mer tvärsektoriellt perspektiv ökar med Riksantikvarieämbetets program för tvärsektoriellt kulturmiljöarbete i staten.
Ett aktivt arbete för de globala målen och Agenda 2030 har skett hos många olika aktörer och stärker utvecklingen mot generationsmålet. Livsmedelsverket har till exempel i samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet anordnat seminariet A Taste of the Future – Sustainable Food Systems in a Nordic Agenda 2030 med syfte att på policynivå skapa en gemensam förståelse för livsmedelssystemets roll i de nordiska länderna. Skolverket samverkar med både myndigheter och frivilligorganisationer i olika nätverk för att utveckla miljö- och hållbarhetsfrågorna i skolan.