Svenska kyrkan lyfter våtmarker i gotländsk skog

Igenväxande våtmarker

Våtmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och bidrar till en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av, exempelvis vattenrening. Eftersom våtmarker kan binda koldioxid spelar de dessutom en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna. En stor andel av våtmarkerna har dock försvunnit under det senaste seklet, till följd av bland annat utdikning. 

Gotland har en säregen natur och hyser ungefär en tredjedel av världens alvarmarker. På Svenska kyrkans mark på Gotland finns flera naturområden med höga naturvärden. Här finns skogar och våtmarker med skyddsvärda orkidéer, svampar och fåglar, däribland de rödlistade fåglarna kornknarr, lundsångare och sävsparv. Våtmarkerna består av bland annat rikkärr och fuktängar som håller på att växa igen. Historiskt sett har kärren i området varit mer öppna och fler ytor med öppet vatten i våtmarkerna skulle gynna artrikedomen. 

Om projektet

Projektet pågick under år 2021 som ett samarbete mellan Visby Stift och länsstyrelsen i Gotlands län. Målet var att utreda och ta fram förslag på skötselåtgärder i två områden med särskilt höga naturvärden på Gotland. På den berörda marken, som ägs av Svenska kyrkan, bedrivs skogsbruk. Därför fokuserade utredningens åtgärdsförslag på hur skogsbrukets naturhänsyn kan öka.

Utredningen och rådgivningen förbättrade skötselplanen som finns för områdena, samt lyfter fram våtmarkernas värden för att inspirera till framtida skötselåtgärder. Förhoppningen är att utredningen ska fungera som ett gott exempel till fler stora skogsägare som har skog med höga naturvärden.

Så gick det till

I samband med utredningen togs flera förslag fram kring hur området kan skötas med större hänsyn till de naturvärden som finns. Man kom bland annat fram till att skogsbruket i området behöver bedrivas mer försiktigt vid våtmarkerna. Till exempel bör en skyddszon, som inte påverkas av skogsbruksåtgärder, lämnas runt våtmarkerna. En sådan skyddszon är viktig både för arterna som lever i området och för rening av vatten.

Man såg också att det finns naturvårdande åtgärder som kan förbättra våtmarkernas livsmiljöer för olika arter. En sådan åtgärd är att motverka igenväxning av ag, ett vassliknande halvgräs, genom att röja agen i kärr. En annan möjlig åtgärd är att ha betesdjur som hjälper till att hålla rikkärr och alvarmarker öppna genom bete.

Tidigare utdikning av våtmarker har påverkat miljön i skogen negativt. För att åtgärda det kom man fram till att diken behöver blockeras, så att vattnet stannar längre på platsen. Det skulle förbättra livsmiljöerna för arter i exempelvis sumpskogar, en skogstyp med hög artrikedom som växer på fuktiga marker.

Effekter

Brist på grundvatten är ett stort problem på Gotland. Våtmarkernas gröna infrastruktur kan bidra positivt genom att det markvatten som hålls kvar av våtmarkerna kan infiltreras i sandjordarna och bidra till grundvattenbildning.

Ett annat område som har omfattats av projektet ligger i anslutning till ett välbesökt naturreservat. Skötsel och restaurering i dessa miljöer bidrar till friluftsliv och rekreativa värden, exempelvis fågelskådning.

I områden med utdikade våtmarker, kommer de återvätningar som föreslås i rapporten att bidra till minskade koldioxidutsläpp. Det bidrar i sin tur till klimatmålen.

Eftersom Svenska kyrkan är en av de största markägarna på Gotland har de stor påverkan på landskapet. Projektet bidrar till att öka kyrkans naturhänsyn till våtmarker och grön infrastruktur i skogsbruket.

Erfarenheter och tips

En erfarenhet från projektet är att det har varit en fördel att aktörerna har haft samma målbild från projektets början. Regelbundna avstämningsmöten har underlättat arbetet. Det har också varit viktig att prata om vad grön infrastruktur är och hur det kan vara till nytta för markägare.

Finansiering

Projektet finansierades med medel från Naturvårdsverket. Kostnaderna för projektet uppgick till cirka 70 000 kronor. Syftet med bidraget var att öka takten på genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur samt att inspirera fler aktörer att bidra i arbetet med grön infrastruktur.

Fortsättning

Dialogen mellan Svenska kyrkan och länsstyrelsen kommer att fortsätta kring framtida restaureringsinsatser i de prioriterade våtmarkerna. Resultatet kommer att kommuniceras på möten med övriga stift i landet och spridas som ett gott exempel på hur man kan arbeta med biologisk mångfald ur ett landskapsperspektiv.