Fluglarver i matavfall blir djurfoder och kompost till odling

Om projektet

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har konstruerat en pilotanläggning för fluglarvskompostering av matavfall i Eskilstuna tillsammans med Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö. Syftet var att utvärdera fluglarvskomposteringens funktion och säkerhet samt att utveckla tekniken av mindre och decentraliserade, modulbaserade behandlingssystem. 

Så fungerar fluglarvskompostering

Fluglarvskompostering är en ny teknik som internationellt är på frammarsch. Tekniken är ett alternativ till de traditionella behandlingarna av biologiskt nedbrytbart avfall genom rötning.

I behandlingen av avfall med hjälp av fluglarver behandlas avfallet på samma sätt som naturen gör eftersom fluglarver lever i symbios med nedbrytande bakterier. Fluglarverna koncentrerar fett och protein och kan sedan användas till foder dessutom erhålls en kompost som kan användas som gödsel/jordförbättring. Avfallet stannar då i livsmedelskedjan och växtnäringen hålls i kretsloppet längre.

Effekter

Möjliggör utveckling av stora anläggningar

Projektet har varit väldigt lyckat och nu arbetar man med implementering av fluglarvskompostering på flera nivåer, från mindre anläggningar med mindre mängd matavfall/fluglarver till större.

Pilotanläggningen har varit i drift sedan januari 2018. Inom projektet har cirka fem ton matavfall fluglarvsbehandlats med mycket goda resultat. Idag har Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö en anläggning som behandlar 200-500 kilogram matavfall per vecka med kapacitet att behandla upp till ett ton per dag.

Målet är att pilotanläggningen i Eskilstuna ska vara en framtida testbädd för teknikutveckling och substratutvärdering av fluglarvskompostering i riktigt stora anläggningar som kan behandla upp till 20 ton/dag.

Minskat transportbehov

Omvandlingen av matavfall till biomassa med hjälp av fluglarver är mycket effektiv. Produkten den ger mer protein och väger mindre. Den lägre vikten leder till minskat transportbehov med upp till 60 % jämfört med den idag vanliga rötmetoden, visar projektet.

Ekonomiska fördelar

Behandling av avfall med fluglarver ger foderråvara och kompost kan ersätta miljöbelastande produkter som mineralgödsel och fisk-/sojamjöl. Projektet har räknat ut att proteinets (fluglarvsbiomassans) ekonomiska värde från behandling av 1 ton matavfall är cirka 1000 kronor.

Internationellt gångbar teknik

Intresset för tekniken har varit stort internationellt. SLU arbetar idag med implementering av systemet i Kina och samarbetar med Tanzania.

I Sverige samarbetar SLU med flera företag ioch kommuner för att utveckla foder från deras restavfall.

Erfarenheter

Projektet har gett kunskaper och lärdomar kring både processen och ventilationsbehovet. Vad gäller ventilationsbehovet så har man kunnat göra processen mer kompakt och därmed kunnat behandla mer matavfall per kvadratmeter. Projektet har också undersökt hur man kan utöka fluglarvsproduktionen för att garantera en jämn produktion.

Lagstiftning inom EU en utmaning

I EU-lagstiftningen klassas kompostering med fluglarver som storskalig djurproduktion. Det innebär att vi i EU inte kan använda fluglarvskompostering i blandat matavfall eftersom det kan innehålla köttrester. SLU fokuserar därför idag på grossist- eller butiksavfall i Sverige.