Livsmedelsförlusterna ska minska och mer ska bli mat

För att minska matsvinnet och öka resurseffektiviteten behöver insatser vidtas så att livsmedelsförluster minskar och därmed bidrar till att en ökad andel av livsmedelsproduktionen når butik och konsument 2025.

Livsmedelsförluster är en benämning för det matsvinn som uppkommer framförallt i de tidigare leden av livsmedelskedjan och som inte klassas som livsmedelsavfall. Det är små flöden av matsvinn från primärproduktionen och livsmedelsindustrin som klassas som livsmedelsavfall. Att en högre andel av den svenska livsmedelsproduktionen når butik och konsument innebär därför att framförallt livsmedelsförlusterna ska minska och mer av det som producerats i syfte att bli livsmedel blir mat istället för att till exempel bli foder eller plöjas ner. Planerad produktion för foder eller annan användning när livsmedel inte varit syftet räknas dock inte som matsvinn.

Målet syftar till minskat matsvinn och ökat resursutnyttjande vid livsmedelsproduktion, före butik och konsument, men det är aktörer i hela kedjan ända fram till konsumenterna som bär ansvar för att livsmedelsförlusterna ska minska.

Matsvinn är sådant som har producerats i syfte att användas som livsmedel men som av olika anledningar inte äts upp av människor. Det finns två mål för minskat matsvinn som tillsammans bildar en helhet. Detta eftersom matsvinn mäts på olika sätt och har olika definitioner beroende på var i kedjan det uppkommer och vad som görs med det.

Ambitionsnivån i etappmålen för minskat matsvinn är hög och är satt utifrån Agenda 2030 mål 12.3 om att från 2015 "Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentled, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd". Etappmålet för minskade livmedelsförluster så mer kan bli mat håller en högre takt i och med att det tar sikte på år 2025 och är tydligare definierat utifrån hur det ska följas upp i Sverige.

Viktiga åtgärder

Matsvinn är slöseri med resurser, som både innebär kostnader för olika aktörer i samhället och ger oönskade och onödiga miljöeffekter. Att minska matsvinnet kan betyda att de livsmedel som produceras används mer effektivt och mättar fler människor, samtidigt som produktionsnivåer och miljöpåverkan från produktionen behålls konstant.

Nu är det dags för alla aktörer, företag, organisationer, myndigheter och konsumenter från jord till bord att göra etappmålen till sina. Det handlar om att gå till den egna verksamheten och se vad som kan göras men också att samverka. Alla kan bidra.

I den gemensamma handlingsplanen - Fler gör mer finns 42 åtgärder för att minska matsvinnet i Sverige. Den har tagits fram inom ett gemensamt regeringsuppdrag som samordnas av Livsmedelsverket tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

I den frivilliga överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn samverkar aktörer för att identifiera var livsmedelsavfall och livsmedelsförluster uppstår, och arbeta gemensamt för att minska dessa. I överenskommelsen finns samtliga led i livsmedelskedjan representerade.

Så följs målet upp

Uppföljningen av livsmedelsförluster påbörjades 2021 och resultat väntas under 2022. Det finns därför ännu ingen procentsats för hur mycket andelen som når butik och konsument ska öka.

Etappmålet följs upp av Jordbruksverket. Läs mer i rapporten Livsmedelsförluster i Sverige.