Andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik

Regeringen införde i april 2018 en strategi för levande städer som innebar nya etappmål för hållbar stadsutveckling. En del av detta var att främja gång, cykling och kollektivtrafik framför personbilstrafik och att hänsynstagande till detta ska tas vid den framtida planeringen av städer. Dagens gång- och cykelresor beräknas förhindra cirka 3 500 dödsfall och 15 000 kroniska sjukdomsfall per år i Sverige enligt Trafikverkets årsredovisning 2016.

Ämne: Hållbar stadsutveckling   Ska uppnås senast 2025 
Sidan senast uppdaterad: 31 mars 2021

Detta innebär målet

Andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent år 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot att på sikt fördubbla andelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik.

Viktiga åtgärder

  • För att främja ökad andel resande med kollektivtrafik krävs både investeringar i attraktivare kollektivtrafik (utbud, kapacitet, infrastruktur) och att bilen samtidigt görs mindre attraktiv i förhållande till kollektivtrafiken genom till exempel högre körkostnad, längre restider, mindre kapacitet.
  • Transportsystem behöver planeras för att underlätta gång, cykling och kollektiva resor, samt så att dessa färdsätt prioriteras i gaturummet framför privat bil.
  • En säker och trygg trafikmiljö är viktig för att fler ska vilja gå och cykla. Detta gäller inte minst barn och äldre. Tillgänglighet till skolor, arbetsplatser, grönområden och andra viktiga målpunkter behöver planeras så att fler ska kunna gå och cykla tryggt och säkert. Detta åstadkoms med bra säker infrastruktur med god kapacitet, separerad från biltrafik, och med gena sträckningar som ger kortare restider än bilen.

För att främja ökad andel resande med gång- och cykeltrafik är en central faktor att den infrastruktur som utformas för dessa trafikslag är säker, gen, har hög standard, är väl underhållen alla årstider och att den upplevs trygg. En viktig aspekt som bidrar är att den är separerad från biltrafik. Omfördelning av befintligt väg- och gatuutrymme från biltrafik till gång-, cykel-, och kollektivtrafik bidrar till energi- och yteffektivare utnyttjande av mark i städer och tätorter.

Grupper med lägre inkomster använder i större utsträckning kollektivtrafiken och har i lägre utsträckning tillgång till bil. Därför är ett välutvecklat kollektivtrafiksystem en bra investering för jämställdheten och jämlikheten. Motsvarande gäller för god tillgänglighet för gående och cyklister. Internationell forskning påvisar stora ekonomiska nyttor för såväl medborgare som näringsliv i städer som styr mot ökad andel hållbart resande.

Vem gör vad

  • Statliga, kommunala och enskilda väghållare har ansvar för väg- och gatuutrymme och hur det disponeras av olika trafikslag. Samtliga aktörer på respektive nivå måste verka för att de trafikslag som är mer energi- och yteffektiva (gång, cykeltrafik, busstrafik, spårtrafik i större städer osv) prioriteras framför privat bil osv, och för att de mer energi- och yteffektiva trafikslagen ges företräde i gena sträckningar på väl utvecklad och underhållen infrastruktur.
  • Regeringen har inrättat ett råd för hållbara städer. Rådet ska verka för att genomföra regeringens politik för hållbar stadsutveckling. Rådet ska vara ett forum för myndighetscheferna vid de myndigheter som är strategiskt viktiga för det långsiktiga arbetet med en hållbar stadsutveckling.
  • Boverket har åtagit sig att tillsammans med Trafikverket verka för att gång, cykling och kollektivtrafik ska vara normgivande i den urbana transportplaneringen.
  • Under 2017 beslutade regeringen om en nationell cykelstrategi för en ökad och säker cykling. Strategin är en plattform för det fortsatta gemensamma arbetet och ska både följas upp och vidareutvecklas.
  • Stadsmiljöavtalen ger kommuner och landsting möjlighet att söka stöd för investeringar för ökad andel hållbart resande med gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kommunerna åtar sig då att finansiera och genomföra motprestationer som också bidrar till ökad andel hållbart resande. Åtgärder som stadsmiljöavtalen delfinansierar är till exempel upprustning och nybyggnad av centrumnära hållplatser, separata kollektivtrafikkörfält och regionala superbussar.
  • Skatteverket bevakar efterlevnaden av förmånsbeskattning på subventionerade parkeringsplatser på arbetsplatser i större städer.

Nås etappmålet?

Etappmålet är inte uppnått och bedöms inte nås inom uppsatt tid, såvida inte nya ännu ej beslutade styrmedel tillkommer.

Mer information

Andreas Holmström Trafikanalys andreas.holmstrom@trafa.se

Joanna Dickinson Naturvårdsverket joanna.dickinson@naturvardsverket.se

Magnus Jacobsson Boverket magnus.jacobsson@boverket.se