Myllrande våtmarker - saker kommuner kan göra
Här finns konkreta förslag på vad kommuner kan göra i sitt miljöarbete för att nå miljömålet Myllrande våtmarker. Åtgärderna är sammanställda av Naturvårdsverket.
Sidan senast uppdaterad: 27 november 2017- Synliggör och beakta våtmarkernas värden i den fysiska planeringen
En god grund för hänsyn och långsiktig vård och utveckling av våtmarkernas biologiska mångfald och ekosystemtjänster kan läggas genom kommunernas fysiska planering. Inkludera våtmarkernas olika värden i den strategiska översiktplanen och i detaljplaneläggningen. Samverka med grannkommunerna för hänsynstagande och utveckling av våtmarkernas gröna infrastruktur. Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur kan ge stöd för kommunernas bidrag till genomförandet av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker. - Integrera naturligt förekommande arter och ekosystem i utvecklingen av tätorternas parker och grönska
Välj naturligt förekommande eller inhemska arter vid utformningen av parker och annan grönska i bebyggda miljöer. Låt våtmarker ingå i tätorters grönområden. Förena det med tillgänglighetsåtgärder för besökaren så är det troligt att det blir en populär plats för såväl människor som för vattenknutna arter. - Undvik att exploatera våtmarker
Kommuner kan avstyra hot mot våtmarker i föreslagna exploateringar, genom att inte släppa fram den eller genom att utforma dem på ett hänsynsfullt sätt. Även då stor miljöhänsyn tas vid exploateringar uppstår ofta negativa konsekvenser för naturmiljön. Generellt bör inte våtmarker som inte redan är starkt påverkade exploateras. Som en sista utväg kan påverkan lindras genom kompensationsåtgärder, exempelvis genom restaurering av skadade miljöer eller tillskapande av nya livsmiljöer. Naturvårdsverket har tagit fram en handbok (publicerad i februari 2016) om kompensation vid förlust av naturvärden. - Skydda våtmarker
Miljöbalken innehåller flera möjligheter till skydd av värdefulla våtmarker som kommunen kan inrätta eller ta stöd i, exempelvis natur- eller kulturreservat, som utifrån sitt specifika syfte kan bidra till att bevara värdefulla våtmarker. Till dessa hör även djur- och växtskyddsområde, strandskydd och biotopskydd. - Sköt om befintliga våtmarker och restaurera och skapa nya våtmarker vid behov
Genom att restaurera våtmarkers hydrologi kan många ekosystemtjänster som satts ur spel återfås. Skötsel som bete eller slåtter kan behöva återupptas. Kommuner kan översiktligt kartlägga behovet av skötsel av våtmarker för att underlätta val av skötsel och prioriteringar av åtgärder samt ge underlag för åtgärder och effektiva samarbeten med andra aktörer, såsom intresseföreningar och företag. - Öka tillgängligheten och därmed attraktiviteten och kunskapen om våtmarker
Tillgängliggör våtmarker både genom naturpedagogiska och fysiska insatser, till exempel genom spångar genom annars otillgänglig terräng. Använd ekosystemtjänstperspektivet i kommunikationen av våtmarkernas värden. Exemplen är många på hur det redan görs på många platser och ofta genomförs insatser i samarbete med intresseföreningar och företag. Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram undervisningsmaterial om våtmarker för guider. Ta del av LONA-projekt som presenteras på den gemensamma LONA-dagen som är den sista söndagen i augusti varje år. - Utbilda såväl beslutfattare som planerare och utförare av skötsel och åtgärder
Använd kunskapsunderlag från kommun, länsstyrelse, centrala myndigheter och forskning och företag som stöd för att utbilda såväl planhandläggare som utförare av drift och utveckling av mark- och vatten. Informera också om möjligheter att söka stöd för vård och utveckling av våtmarker. Exempelvis kan miljöersättning via Landsbygdsprogrammet sökas från länsstyrelsen för skötsel av en anlagd eller restaurerad våtmark eller en damm på ett sätt som gör att den behåller sin funktion.