Skräpmätningar på stränder är ett sätt att bedöma nedskräpningen av våra hav. Stranden – som är gränsen mellan land och hav förväntas spegla både det skräp som havet för upp på stranden och själva nedskräpningen av besökare på stranden.

Geografiskt är svenska kusten uppdelad på två områden, Västerhavet och Östersjön. I Västerhavet, från gränsen till Norge i norr till Öresundsbron, mäts skräp på åtta referensstränder som är av strandtypen naturnära. Stränderna är utvalda för att i så stor utsträckning som möjligt påvisa förekomst av antal och typ av skräp som kommer från havet.

De åtta stränderna är:

• Ängklåvebukten, Strömstads kommun
• Edsvik, Tanums kommun
• Haby, Sotenäs kommun
• Gröderhamn, Lysekils kommun
• Barrevik, Orust kommun
• Grönevik, Kungälvs kommun
• Järavallen, Kävlinge kommun
• Sudde strand, Varbergs kommun

I Östersjön, från Öresundsbron och hela vägen till finska gränsen, ingår nio referensstränder av två olika strandtyper: naturnära eller stadsnära. Till skillnad från naturnära stränder så förväntas skräpet på stadsnära stränder komma både från besökare på stranden och vara skräp som sköljs upp från havet.

De nio stränderna är:

• Nybrostrand, Ystads kommun (stadsnära)
• Mälarhusen, Simrishamns kommun (stadsnära)
• Kårehamn strand, Borgholms kommun (naturnära)
• Tofta, Region Gotland (stadsnära)
• Sjauster, Region Gotland (naturnära)
• Nåttarö, Haninge kommun (naturnära)
• Rullsand, Älvkarleby kommun (stadsnära)
• Stor-Örviken, Nordmalings kommun (naturnära)
• Storsand, Skellefteå kommun (naturnära)

Metoden för att övervaka skräp på stränder utförs i enlighet med EU’s vägledning samt tillhörande skräplista. Dessa finns översatt till svenska och är tillgängliga på Håll Sverige Rents webbsida.

Skräpmätningarna utförs på samma strandsträcka från år till år. Skräp över 2,5 cm[1] (makro) samlas in utefter en sträcka på 100 meter tre gånger per år (vår, sommar, höst). Antal skräp som återfinns på strandsträckan räknas och klassificeras i för närvarande 185 olika klasser/typer av objekt med tillhörande identifikationsnummer.

Indikatorn visas som ett medianvärde för totala antalet skräpföremål uppdelat på geografiskt område och strandtyp. Den stora förekomsten skräp på stränder i norra Bohuslän beror på att skräp som flyter på Nordsjön driver med vindar och ytvattenströmmar till Skagerrak.

Västerhavet
Håll Sverige Rent ansvarar för övervakningen av skräp på stränder på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Mätningarna görs av personer som utbildats av Håll Sverige Rent[2]. All data lagras i Håll Sverige Rents databas. 

Det finns också regionala samarbeten som arbetar för att skydda den marina miljön. Sverige ingår i Ospar (den regionala havsmiljökonventionen för Nordostatlanten) och Helcom (den regionala havsmiljökonventionen för Östersjön). Därför rapporterar Havs- och vattenmyndigheten också sina resultat från mätningen av skräp på stränder till dessa organ. Sex stränder på Bohuskusten rapporteras till Ospar (Ängklåvebukten, Edsvik, Haby, Gröderhamn, Barrevik och Grönevik) och nio stränder ingår i rapporteringen till Helcom (Sudde strand, Järavallen, Nybrostrand, Mälarhusen, Kårehamn strand, Tofta, Sjauster, Nåttarö, Rullsand, Stor-Örviken, Storsand).

Osäkerhet och variationer i indikatorn
Data är mycket variabelt från år till år på vissa stränder, medan andra stränder har mindre variation mellan provtagningarna. Förekomsten av skräp kan också vara känslig för bland annat extrema väderförhållanden, och för enstaka slumpmässiga händelser (till exempel att ett fartyg tappar en del av sin last i närheten av stranden). Det finns också en osäkerhet kring hur mycket av skräpet som kommer transporterat från havet och hur mycket som kommer från strandbesökare, även om vissa kontroller kan göras för det genom att analysera strandens läge och användning. Resultaten kan även påverkas av strandstädning.

Håll Sverige Rent

Den ideella, obundna stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Bland annat så görs skräpmätningar på stränder, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten. Mer fakta och information om strandskräpet och om mätningar av skräp på stränder hittar du på Håll Sverige Rents webbplats. Mer generell information från Håll Sverige Rent om skräp i våra hav hittar du här.

Havsmiljödirektivet

I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för arbetet med havsmiljödirektivet enligt havsmiljöförordningen. I direktivet finns ett antal temaområden (deskriptorer) varav ett är ”Egenskaper och mängder av marint avfall”. Under 2021 uppdaterades åtgärdsprogrammet. I det nya åtgärdsprogrammet för havsmiljön finns sex åtgärder som kopplar till marint skräp. Dessa är:

• ÅPH 19, Havs- och vattenmyndigheten: att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya.
• ÅPH 20, Havs- och vattenmyndigheten: att i samverkan med Naturvårdsverket ta fram en riktad nationell informationskampanj till allmänhet och konsumenter om vanligt förekommande skräpföremål i den marina miljön, dess negativa påverkan på miljön samt kopplingen till konsumenternas beteende.
• ÅPH 21, Havs- och vattenmyndigheten: att stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstädning i särskilt drabbade områden.
• ÅPH 22, Naturvårdsverket: att bedriva strategiskt arbete genom inkludering av marint skräp i relevanta avfallsplaner och program inklusive de kommunala avfallsplanerna, där avfallshanteringens betydelse för uppkomst av marint skräp belyses. Materialströmmar av plast behöver prioriteras och styrmedel utredas i syfte att minska förekomsten av plastföremål som skräp i den marina miljön.
• ÅPH 23, Kommunerna: att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.
• ÅPH 42, Havs- och vattenmyndigheten: produkt-, material- och märkningsutveckling gällande fiskeredskap.

ÅPH 19 beslutades 2015 men har modifierats till 2021 och ÅPH 42 är ny i det uppdaterade åtgärdsprogrammet. Övriga åtgärder för marint skräp (ÅPH 20-23) beslutades 2015 och löper vidare även i det nya programmet.

Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024-2029

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en uppdaterad bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys enligt havsmiljöförordningen. Bedömningen ingår i det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv och är en uppdatering av bedömningen från 2018. Den nya havsmiljöbedömningen beslutades förväntas tas under 2024.

Bedömningen av marint skräp på stränder visar att god status uppnås i Östersjön. I Västerhavet är mängden skräp på stränder fortsatt alltför stor, därför uppnås inte god miljöstatus där.

För mer läsning:

Havs- och vattenmyndigheten, 2023. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024-2029. Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys. https://www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2024-07-05-marin-strategi-for-nordsjon-och-ostersjon-2024-2029.html

Havs- och vattenmyndigheten, 2021. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen. Rapport 2021:20. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön (havochvatten.se)

Håll Sverige Rent, 2024. Skräprapporten 2024. En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige. Skräprapporten 2024 (hsr.se)

FN, 2022. Global bindande överenskommelse för att stoppa plastföroreningar. Nations sign up to end global scourge of plastic pollution.

Eunomia, 2016. Plastics in the marine environment. http://www.eunomia.co.uk/reports-tools/plastics-in-the-marine-environment/

Havs- och vattenmyndigheten, 2014. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3: Övervakningsprogram. Rapport 2014:20. https://www.havochvatten.se/download/18.549ab516149e19df88fa7748/1418629887595/rapport-2014-20-god-havsmiljo-del-3.pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:30. https://www.havochvatten.se/rapport-atgardsprogram-havsmiljo

Havs- och vattenmyndigheten, 2017. Swedish efforts to reduce marine litter pollution. https://www.havochvatten.se/download/18.554f729615bf4ab8719c9af8/1494913617788/compilation-marinelitter.pdf

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine litter in Nordic waters. TemaNord 2015:521. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:824655/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine littering and sources in Nordic waters. TemaNord 2015:524. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:814721/FULLTEXT02.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Nordic programme to reduce the environmental impact of plastic. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092150/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Plug the marine litter tap. A pilot study on potential marine litter sources in urban areas. TemaNord 2017:501. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1080718/FULLTEXT01.pdf