Skräpmätningar på stränder är ett sätt att bedöma nedskräpningen av våra hav. Stranden – som är gränsen mellan land och hav förväntas spegla både det skräp som havet för upp på stranden och själva nedskräpningen av besökare på stranden. I indikatorn ingår sex stränder längs Bohuskusten (Skagerrak) och tio stränder i Kattegatt och Östersjön. Stränderna längs Bohuskusten är alla oexploaterade, så kallade referensstränder inom havsmiljökonventionen Ospar. Stränderna i Kattegatt och Östersjön är oexploaterade eller stadsnära, så kallade Helcom-stränder. Indikatorn innefattar mätningar från åren 2012 till 2019. Skräpet samlas in utefter en sträcka på 100 meter tre gånger per år (vår, sommar, höst). Antalet skräpföremål i indikatorn visas som ett medelvärde för de tre mätningarna. Strandmätningarna utförs på samma strandsträcka från år till år. Håll Sverige Rent lagrar data för alla stränder i sin databas.

Skagerrak
I Skagerrak, längs Bohuskusten, mäts skräp på sex stränder, så kallade referensstränder, enligt metoden som tagits fram inom Ospar (den regionala havsmiljökonventionen för Nordostatlanten). I övervakningen mäts antal föremål som återfinns på strandsträckan, och föremålen delas in i för närvarande 120 olika klasser/typer av föremål. Varje skräpobjekt identifieras och förs in i ett protokoll med tillhörande identifikationsnummer. På de två skräpigaste stränderna används insamling och räkning av mindre skräp med hjälp av transekter vid de tillfällen när det är så mycket skräp att det blir ohanterligt. Resultatet extrapoleras sedan till 100 m strand. Om det är "normala" mängder skräp räknas alla skräp som vanligt på hela 100 m sträckan. Den här metoden infördes 2015 och kan vara en anledning till att det är en kraftig ökning av antalet skräp per 100 m för dessa stränder mellan år 2014 och 2015. Mätningarna koordineras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och genomförs av Länsstyrelsens kontrakterade utförare. Stränderna är utvalda för att i så stor utsträckning som möjligt påvisa förekomst av antal och typ av skräp som kommer från havet. Den stora förekomsten skräp på dessa stränder beror på att skräp som flyter på Nordsjön driver med vindar och ytvattenströmmar till Skagerrak.

De sex stränderna är:

• Ängklåvebukten, Strömstads kommun
• Edsvik, Tanums kommun
• Haby, Sotenäs kommun
• Gröderhamn, Lysekils kommun
• Barrevik, Orust kommun
• Grönevik, Kungälvs kommun

Kattegatt och Östersjön
I Kattegatt och Östersjön mäts skräp på tio stränder enligt Marlinmetoden (Håll Sverige Rent) och dess standardiserade protokoll. Metoden baseras på UNEP:s metod. I övervakningen mäts antal föremål (2,5- 50 cm) som återfinns på strandsträckan, och föremålen delas in i för närvarande 80 olika klasser/typer av föremål. Snus och fimpar är inkluderade. Varje skräpobjekt identifieras och förs in i ett protokoll med tillhörande identifikationsnummer. Mätningarna görs av personer som utbildats av Håll Sverige Rent.

Två olika typer av stränder ingår i indikatorn, stadsnära (peri-urbana) och oexploaterade (rurala). På stadsnära stränder kan man förvänta sig att hitta skräp från både land- och havsbaserade källor. På en oexploaterad strand förväntas skräpet främst komma från havet.

De tio stränderna är:

• Sudde strand, Varbergs kommun (oexploaterad)
• Järavallen, Kävlinge kommun (oexploaterad)
• Nybrostrand, Ystads kommun (stadsnära)
• Mälarhusen, Simrishamns kommun (stadsnära)
• Kårehamn strand, Borgholms kommun (oexploaterad)
• Tofta, Region Gotland (stadsnära)
• Sjauster, Region Gotland (oexploaterad)
• Nåttarö, Haninge kommun (oexploaterad)
• Rullsand, Älvkarleby kommun (stadsnära)
• Storsand, Skellefteå kommun (oexploaterad)

Osäkerhet och variationer i indikatorn
Data är mycket variabelt från år till år på vissa stränder, medan andra stränder har mindre variation mellan provtagningarna. Förekomsten av skräp kan också vara känslig för bland annat extrema väderförhållanden, och för enstaka slumpmässiga händelser (t.ex. att ett fartyg tappar en del av sin last i närheten av stranden). Det finns också en osäkerhet kring hur mycket av skräpet som kommer transporterat från havet och hur mycket som kommer från strandbesökare, även om vissa kontroller kan göras för det genom att analysera strandens läge och användning. Resultaten kan även påverkas av strandstädning.

Medelvärdet för antal skräpföremål per 100 meter strandsträcka för perioden 2012–2017 pekar på en kraftig ökning av antalet skräpföremål på stränderna längs Bohuskusten och på de oexploaterade stränderna i Kattegatt och Östersjön. En närmre granskning av de enskilda Bohusstränderna tyder på att det framför allt är två specifika stränder som har en utveckling som bidrar till den kraftiga ökningen av antal skräp. För övriga Bohusstränder är det stora variationer mellan åren och resultaten visar inte på någon tydlig trend. Gällande en ökning av antal skräpföremål på de oexploaterade stränderna i Kattegatt och Östersjön tyder granskningen av de enskilda stränderna på att det är en specifik strand som har en utveckling som bidrar till ökningen. För övriga stränder är medelvärdena relativt konstanta. Det har inte gjorts några beräkningar för statistisk signifikans gällande trenderna av ökat antal skräp.

Skillnaden i förekomst av skräp mellan stränder i Skagerrak (Bohuskusten) respektive Kattegatt och Östersjön beror till stor del på det stora antalet skräp som kommer med havsströmmar från Nordsjön till Bohuskusten. Men att man också räknar skräp under 2,5 cm på Bohuskustens stränder kan påverka resultatet.

Ospars och MARLIN:s metoder bedöms som kompatibla och möjliggör jämförelser, även om det kräver ett noggrannare analysarbete för att kunna göra sådana jämförelser. Att metoderna i Sverige skiljer sig åt mellan Bohuskusten (Ospar) och Östersjön (MARLIN) kan upplevas som ett problem, men det ska vägas mot behovet av att kunna jämföra data med andra länder i respektive region (Ospar kontra Helcom). Till exempel ingår de svenska referensstränderna i Skagerrak i ett nätverk av andra stränder inom Ospar vilket möjliggör en miljöbedömning på regional nivå för Nordsjön. Metoderna är standardiserade och internationella, men kan framöver behöva justeras för att bättre kunna jämföras internationellt. Inom Helcom finns för nuvarande inte en harmoniserad metod men det pågår ett arbete med att ta fram en Helcom-manual. Flera länder inom Helcom använder MARLIN-metoden, vilket är en anledning till att Sverige hittills har valt att använda denna metod i Östersjön. Det pågår diskussioner, både nationellt och internationellt, om vilken/vilka metoder som ska användas framöver.

Håll Sverige Rent

Den ideella, obundna stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpning. Bland annat så görs skräpmätningar på stränder, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten. Mer fakta och information om strandskräpet och om mätningar av skräp på stränder hittar du på Håll Sverige Rents webbplats. Mer generell information från Håll Sverige Rent om skräp i våra hav hittar du här.

Havsmiljödirektivet

I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten ansvarig för arbetet med havsmiljödirektivet enligt havsmiljöförordningen. I direktivet finns ett antal temaområden (deskriptorer) varav ett är ”Egenskaper och mängder av marint avfall”. Under 2021 uppdaterades åtgärdsprogrammet. I det nya åtgärdsprogrammet för havsmiljön finns sex åtgärder som kopplar till marint skräp. Dessa är:

• ÅPH 19, Havs- och vattenmyndigheten: att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya.
• ÅPH 20, Havs- och vattenmyndigheten: att i samverkan med Naturvårdsverket ta fram en riktad nationell informationskampanj till allmänhet och konsumenter om vanligt förekommande skräpföremål i den marina miljön, dess negativa påverkan på miljön samt kopplingen till konsumenternas beteende.
• ÅPH 21, Havs- och vattenmyndigheten: att stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstädning i särskilt drabbade områden.
• ÅPH 22, Naturvårdsverket: att bedriva strategiskt arbete genom inkludering av marint skräp i relevanta avfallsplaner och program inklusive de kommunala avfallsplanerna, där avfallshanteringens betydelse för uppkomst av marint skräp belyses. Materialströmmar av plast behöver prioriteras och styrmedel utredas i syfte att minska förekomsten av plastföremål som skräp i den marina miljön.
• ÅPH 23, Kommunerna: att vid revidering av de kommunala avfallsplanerna identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete.
• ÅPH 42, Havs- och vattenmyndigheten: produkt-, material- och märkningsutveckling gällande fiskeredskap.

ÅPH 19 beslutades 2015 men har modifierats till 2021 och ÅPH 42 är ny i det uppdaterade åtgärdsprogrammet. Övriga åtgärder för marint skräp (ÅPH 20-23) beslutades 2015 och löper vidare även i det nya programmet.

Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024-2029

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en uppdaterad bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys enligt havsmiljöförordningen. Bedömningen ingår i det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv och är en uppdatering av bedömningen från 2018. Den nya havsmiljöbedömningen ligger ute på remiss till den 1 mars 2024 och beslut förväntas tas under 2024.

Bedömningen av marint skräp på stränder visar att god status uppnås i Östersjön. I Västerhavet är mängden skräp på stränder fortsatt alltför stor, därför uppnås inte god miljöstatus där.

För mer läsning:

Havs- och vattenmyndigheten, 2023. Remiss om rapporten Samrådsversion av Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2024-2029: Samråd om bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys.file:///C:/Users/maaslu/Downloads/dnr-3026-2023-samradsrapport-bedomning-av-miljotillstand-och-socioekonomisk%20(3).pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2021. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen. Rapport 2021:20. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön (havochvatten.se)

FN, 2022. Global bindande överenskommelse fför att stoppa plastföroreningar. Nations sign up to end global scourge of plastic pollution.

Eunomia, 2016. Plastics in the marine environment. http://www.eunomia.co.uk/reports-tools/plastics-in-the-marine-environment/

Havs- och vattenmyndigheten, 2014. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 3: Övervakningsprogram. Rapport 2014:20. https://www.havochvatten.se/download/18.549ab516149e19df88fa7748/1418629887595/rapport-2014-20-god-havsmiljo-del-3.pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön. Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Rapport 2015:30. https://www.havochvatten.se/rapport-atgardsprogram-havsmiljo

Havs- och vattenmyndigheten, 2017. God havsmiljö 2020. Inledande bedömning. Samrådsversionen. https://www.havochvatten.se/download/18.1a05a1ba15fe9ddd6bc5a050/1515511595235/inledande-bedomningen-2018.pdf

Havs- och vattenmyndigheten, 2017. Swedish efforts to reduce marine litter pollution. https://www.havochvatten.se/download/18.554f729615bf4ab8719c9af8/1494913617788/compilation-marinelitter.pdf

Håll Sverige Rent, 2021. Skräprapporten 2021. En rapport från Håll Sverige Rent om nedskräpningen i Sverige. Skräprapporten 2021 (hsr.se)

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine litter in Nordic waters. TemaNord 2015:521. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:824655/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2015. Marine littering and sources in Nordic waters. TemaNord 2015:524. http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:814721/FULLTEXT02.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Nordic programme to reduce the environmental impact of plastic. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1092150/FULLTEXT01.pdf

Nordiska ministerrådet, 2017. Plug the marine litter tap. A pilot study on potential marine litter sources in urban areas. TemaNord 2017:501. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1080718/FULLTEXT01.pdf