Andelen förnybar energi beräknas enligt EU:s direktiv 2018/2001/EU som kvoten mellan förnybar energi och slutlig energianvändning. Den förnybara energin ska enligt direktivet beräknas som summan av:

• El som produceras från förnybara källor

• Fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybar energi

• Användning av annan förnybar energi för uppvärmning och processer i industrin, hushållen, servicesektorn, jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen

• Användning av förnybar energi för transporter

Den slutliga energianvändningen utgörs av den slutliga energianvändningen i industrisektorn, transportsektorn, bostäder och service, jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen. Dessutom ingår användning av el och värme inom energisektorn i samband med el- och fjärrvärmeproduktion samt överföringsförluster i el- och fjärrvärmenät.

Det svenska energisystemet är delvis baserat på inhemska förnybara energikällor som vatten, biobränsle och vind. En stor del av energitillförseln sker dock fortfarande genom import av kärnbränsle och fossila bränslen. Biodrivmedel eller deras råvaror är även till allra största delen importerade. Jämfört med övriga EU-länder har Sverige ett lågt importberoende av energiprodukter. Detta kan till stor del förklaras av vår rika tillgång till inhemska förnybara energikällor, framför allt bioenergi och vattenkraft.

Sedan år 1970 kan ett antal trender i energitillförseln urskiljas. De fossila bränslenas andel av den totala energitillförseln har minskat från 80 till 28 procent 2022. Kärnbränslets andel har gått från 0 till 28 procent av energitillförseln. Biobränslenas andel har ökat från 10 till 30 procent. Vindkraftens andel har ökat från 0 till 6 procent och solkraft från 0 till 0,4 procent (Energimyndigheten).

Andelen förnybar energi av den slutliga energianvändningen har ökat kraftigt i Sverige. De senaste tio åren har andelen ökat från 50 procent till 66 procent och Sverige har därmed den högsta andelen förnybar energi i hela EU (även om Norge har högre andel på 75,8 procent) (Eurostat).

Senaste årets ökning av förnybart kommer främst från biobränslen och vindkraft

Den totala mängden förnybar energi i Sverige uppgick enligt förnybartdirektivets definition till 263 TWh 2022, vilket var en ökning med 13 TWh från föregående år. Ökningen beror framför allt på en ökad användning av biodrivmedel i transportsektorn samt fortsatt utbyggnad av vindkraft. Samtidigt minskade den totala energianvändningen något, vilket bidrar till ökningen av andelen förnybart. De största bidragen till den höga andelen förnybar energi kommer från biobränslen och vattenkraft.

Generellt ses en uppåtgående trend för den övergripande andelen förnybar energi. Andelen var 66 procent år 2022. Vindkraftens fortsatta utbyggnad och den ökande andelen förnybart i transportsektorn är trender som pågått under flera år. Andelen förnybar energi var högre under 2022 än under 2021 medan energianvändningen var något lägre.

Energin påverkar miljön

Alla energislag påverkar miljön. Därför har energisektorn och alla som använder energi ett ansvar för att miljömålen nås. De olika energislagen påverkar miljön vid utvinning, omvandling, distribution och användning.

Miljöpåverkan från fossila bränslen

Förbränning av olja, kol, torv och naturgas, så kallade fossila bränslen, är den största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. Utsläppen påverkar klimatet, ger upphov till försurning av skog och mark och orsakar hälsoproblem.

Kärnkraftens miljöpåverkan

Kärnkraftens största miljöpåverkan är strålningsrisker och miljöeffekter när uran utvinns ur marken och när använt kärnbränsle och annat kärnavfall ska slutförvaras i berggrunden.

Kärnkraftverk släpper också ut små mängder kortlivade radioaktiva ämnen till luften samt påverkar havsmiljön när använt kylvatten höjer temperaturen på havsvattnet. Vissa andra kraftverk spiller också värme i vattendrag men i mindre omfattning. Cirka två tredjedelar av vad kärnkraftverken producerar spills till havet i form av värme.

Miljöpåverkan från förnybara energislag

Vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle är förnybara energislag, som inte bidrar till klimatförändringarna men påverkar miljön på andra sätt.

Vattenkraftverk kan till exempel försämra livsmiljöer och spridningsvägar för djur och växter.

Vid byggandet av vindkraftverk bör man ta hänsyn till områden med höga naturvärden eller hotade arter.

Solceller är energikrävande att tillverka och kan innehålla toxiska ämnen. Då tillverkningen ofta sker utomlands så kan miljöpåverkan vara stor beroende på tillverkningslandets energimix och miljölagstiftning.

Avverkningsrester som inte kan användas till virke eller pappersmassa tas ur skogen för att användas som biobränsle, men det bör göras på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras.

Alla delar i samhället påverkar energianvändningen och miljön

Energi används i alla delar av samhället, men framförallt i:

• industrier

• byggnader

• transporter

I dessa sektorer används bränslen i till exempel industrier och bilar, men bränslen förbrukas även vid produktion av el och fjärrvärme som distribueras till bland annat byggnader. När bränslen används sker utsläpp. Utsläppen från biobränslen förstärker inte växthuseffekten och klimatförändringarna, men utsläppen innehåller kväveoxider och partiklar.

För flödande energikällor som sol, vind och vatten orsakar tillverkningen av material och utrustning utsläpp på samma sätt som tillverkningen av andra energianläggningar.

Fördjupningstext/ytterligare underlag:

Energiindikatorer 2023 - Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål

https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=214461 (sid 18-23)

Eurostat – energistatistik på EU:s statistikmyndighet

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_ind_ren/default/table?lang=en&category=nrg.nrg_quant.nrg_quanta.nrg_ind_share