Återställda flottleder gynnar fisk och sportfiske

Från flottleder till friska vattendrag

Under 1800-talet och 1900-talet användes älvar för att transportera timmer, så kallad flottning. För att underlätta flottningen rätades vattendragen ut och rensades på block och sten, vilket har lett till att många vattenlevande arters livsmiljöer har försvunnit och att arterna har blivit mer sällsynta. När stenar och block rensas bort påverkas vattendragens djup och vattnets hastighet. Även bottenskiktet förändras eftersom det naturliga gruset följer med nedström när vattnet strömmar snabbare.

Lögdeälven är ett av de många vattendrag i Västerbottens län som rensades för att underlätta timmertransport. Här pågick flottningen fram till 1960-talet. Rensningen har inneburit en stor negativ påverkan för de arter som ursprungligen trivdes i älven, däribland lax och flodpärlmussla.

Genom att restaurera före detta flottningsleder gynnas påverkade ekosystem. Bland annat förbättras fiskarnas möjlighet att reproducera sig, vilket ger positiva effekter på rekreation i form av sportfiske.

Om projektet

Inom projektet ReBorN, Restoration of Boreal Nordic Rivers, har totalt sex älvar restaurerats i Västerbottens och Norrbottens län. Ett av dessa vattendrag är Lögdeälven, som har återställts för att mer likna sin ursprungliga form. Under arbetets gång har drygt 100 kilometer vattendrag restaurerats och cirka 9 000 lekbottnar anlagts i Lögdeälven för att förbättra livsmiljön för vattenlevande djur, såsom lax och flodpärlmussla.

Så gick det till

Restaurering av flottleder

Vid restaurering av vattendrag som tidigare använts för flottning återskapar man vattendragets naturliga slingrande form, som det såg ut innan det rätades ut. Stenar och block läggs ut i vattnet med grävmaskiner för att efterlikna den variation som förekommer naturligt i vattendrag. Detta resulterar i att vattnet bromsas upp och ges möjlighet att svämma över, något som gynnar det artrika området mellan land och vatten, den så kallade kantzonen. För att skapa lekbottnar, där fisken kan lägga sin rom, anläggs områden med ett tjockt lager lekgrus. Det görs på platser i vattendraget där vattnet strömmar tillräckligt för att kunna syresätta rommen.

Restaurering av Lödgeälven

Restaureringen av Lödgeälven pågick från juni till oktober under två säsonger. Med grävmaskiner lades sten och block ut i vattnet. Totalt 825 ton lekgrus fraktades till vattendraget med helikoptrar för att bli lekbottnar för fiskar. Det dröjde inte länge innan man såg att lax nyttjande de anlagda lekbottnarna, enligt Johanna Hägglund, en av projektledarna på Länsstyrelsen i Västerbottens län.

Utöver de fysiska åtgärderna togs en vägledning fram för hur skogsmaskiner körs med hänsyn till vattendrag vid olika skogsbruksåtgärder, såsom avverkning. Det resulterade i flera demonstrationsområden, det vill säga områden i landskapet som kan användas för att demonstrera hur hänsyn bör tas till vatten i skogslandskapet. Områdena kan användas vid exempelvis utbildning av anställda i skogsbranschen. Skogsstyrelsen ansvarar för vägledningen.

Effekter

Restaureringen av Lögdeälven har lett till att fisken har återvänt och nyttjar de anlagda lekbottnarna. Att fisken trivs gynnar sportfisket och fisketurismen, något som är viktigt för den lokala ekonomin. Det restaurerade vattendraget ökar också motståndskraften för såväl torka som översvämningar, vilket blir allt viktigare i ett förändrat klimat.

Erfarenheter och tips

Restaureringen av Lögdeälven ingick i ReBorN, som var ett omfattande projekt. En erfarenhet från arbetet är att det, särskilt inom stora projekt, behövs många förberedelser innan arbetet med fysiska åtgärder kan påbörjas. Det kan vara bra för inblandade aktörer att känna till. Man behöver bland annat ta reda på vilka tillstånd och eventuella dispenser som krävs för att utföra åtgärderna.

En annan erfarenhet är att det är viktigt att få med sig markägarna för att projektet ska bli så bra som möjligt. Som ansvarig aktör är det viktigt att nå ut till markägare och lokalbefolkning i ett tidigt skede. Dialogmöten, information på sociala medier och lokalpress är några exempel på kanaler som användes i projektet med Lögdeälven. Det är också bra att arrangera träffar, gärna hos markägaren eller i en lokal samlingsbyggnad, för att involvera de närboende. Dialogen underlättas av att den som driver projektet har med sig relevanta underlag, exempelvis bilder på hur ett vattendrag kan se ut efter restaurering.

Finansiering

Restaureringen av Lögdeälven genomfördes inom det EU-finansierade projektet ReBorN. ReBorN hade en total budget på cirka 124 miljoner kronor för restaurering av de sex älvarna. Av dessa finansierades cirka 60 procent av EU genom LIFE-fonden och 35 procent av Havs- och vattenmyndigheten. Resterande medel bidrog följande aktörer med: länsstyrelsen i Västerbottens län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen, Sveaskog samt kommunerna Gällivare, Nordmaling, Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Luleå, Piteå och Älvsbyn.

Film om projektet