Soliga gläntor och blommande vägar i unikt fjärilslandskap

Dagfjärilar har blivit allt färre i Sverige, på grund av förändringar i jord- och skogsbruket. Ljusa och blomsterrika miljöer, såsom ängar, skog där det bedrivs bete och brynmiljöer har minskat kraftigt. Det missgynnar dagfjärilar som är beroende av traditionella ängsväxter under sitt larvstadium.

För många dagfjärilar är läget akut. Den mest prioriterade åtgärden är att restaurera och sköta lämpliga livsmiljöer, särskilt genom skötsel som ger ett nätverk av blomrika marker. Vägkanter och kraftledningsgator har stor betydelse för fjärilarna, eftersom dessa marker slås regelbundet på ett sätt som liknar traditionell skötsel av ängsmark.

Om projektet

Syftet med samarbetet i Fjärilslandskapet är att gynna dagfjärilar genom olika skötselåtgärder. Skötseln gynnar även fåglar, blommor och andra insekter i området. Samarbetspartnerna är länsstyrelserna i Västernorrlands och Jämtlands län, SCA, Trafikverket och Svenska kraftnät.

Fjärilslandskapets kalkhaltiga mark är unik för området, vilket märks på dess mångfald av arter. Här finns det ovanligt många sällsynta och rödlistade fjärilar, bland annat den smalsprötade bastardsvärmaren som inte finns någon annanstans i hela Norrland. Den trivs på mindre skogsängar, i bryn och gläntor och andra små öppna ytor i skogen. Andra hotade fjärilar som finns i området är trolldruvemätaren och den violetta guldvingen.

– Det här är det absolut mest artrika området vi har i vårt län, berättar Annika Carlsson som arbetar med projektet vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

Så gick det till

För att skapa en bra livsmiljö för fjärilarna har flera åtgärder genomförts. Länsstyrelserna har tagit fram underlag och identifierat vilka åtgärder som behöver genomföras och var, såsom inventering av fjärilar. I planeringen har en fjärilsexpert bistått med råd och erfarenhet. Trafikverket och SCA har anpassat sin slåtter av vägkanter. Svenska kraftnät har bidragit med skötsel i kraftledningsgator.

Utöver skötsel på vägar och kraftledningsgator har flera betydelsefulla punktinsatser genomförts. Exempelvis har mineraljord grävts fram i en glänta. Det gynnar de växter som fjärilen behöver, exempelvis kråkvicker som är viktig för fjärilens larver. Även skogsnäva och andra blommande växter som vuxna fjärilar äter nektar från gynnas av detta. Andra åtgärder som har genomförts är röjning av stigar, bekämpning av den invasiva arten lupinen, samt skötsel av ängs- och betesmarker. Det gynnar blommor som fjärilar behöver. SCA har även huggit fram små luckor i skogen, för att skapa miljöer med värme och solljus där fjärilarna trivs.

I projektet ingår också insatser för humlor och andra pollinerande insekter. Genom att främja sälg, ett träd som blommar tidigt på våren, säkerställs insekternas tillgång på mat under hela säsongen. De inblandade aktörerna arbetar även för en utökad skötsel av området exempelvis i rikkärr, en artrik typ av våtmark.

Kommunikation har varit en annan viktig del av projektet. Genom exempelvis informationsskyltar och spridning i sociala medier har kännedomen om Fjärilslandskapet ökat.

Erfarenheter

Både SCA och länsstyrelserna anser att det har varit en fördel att vara flera aktörer som samarbetar eftersom fler inblandade innebär att fler kan bidra i projektet.

– Man får extra kraft i det. Det är roligt att se när det blir något gjort. Plötsligt är de där sälgarna framröjda, säger Annika Carlsson på Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Hon berättar också att samverkan mellan de två länen har bidragit med ökad kunskap till projektet.

Att få olika infallsvinklar på projektet är också en viktig erfarenhet. På länsstyrelserna har sakkunniga inom bland annat odlingslandskapet, våtmarker och grön infrastruktur bidragit med sina respektive perspektiv på Fjärilslandskapet. Att sakkunniga inom många olika områden involveras behövs för att inkludera hela landskapet.

Finansiering

Länsstyrelserna har bekostat kartering och framtagande av underlag, samt åtgärder i de delar av Fjärilslandskapet som ingår i naturreservat. SCA, Trafikverket och Svenska kraftnät har bekostad fysiska åtgärder i det övriga landskapet.

Film om projektet