Slingrande åar blir återigen hem för hotad mussla

Fördelar med att återställa uträtade vattendrag

Historiskt sett har många vattendrag rätats ut för att öka arealen jordbruksmark, något som har försämrat vattenkvaliteten och livsmiljön för många arter i vattendragen. En av de arter som har drabbats är den tjockskaliga målarmusslan, som klassificeras som starkt hotad i den nationella rödlistan. Musslan är beroende av vissa fiskar, så kallade värdfiskar, eftersom musslans larver utvecklas i fiskens gälar. För att säkerställa målarmusslans fortlevnad behövs därför också livskraftiga bestånd med fisk.

Att restaurera vattendrag bidrar till ökad mångfald både på land och i vatten. Vattendrag som slingrar sig genom landskapet minskar dessutom transporten av näringsämnen från kringliggande jordbruksmark, vilket har en positiv effekt på övergödningen av sjöar och hav.

Om projektet

Gamla kartor visar att Klingavälsån och Fyleån tidigare slingrade sig fram genom landskapet. Fynd av döda musslor visar att den tjockskaliga målarmusslan har funnits i åarna, men sedan utrotats. I projektet UC4Life har de båda åarna återmeandrats, det vill säga återställts till sin naturliga slingrande form. Efter restaureringen har unga exemplar av musslan återintroducerats i åarna. Målet har varit att gynna växt- och djurliv i vatten och på land, samt att minska transporten av näringsämnen. Den forskning som har bedrivits inom projektet har också bidragit till ökad kunskap om den tjockskaliga målarmusslan.

Restaureringen genomfördes inom projektet UC4Life, som har återställt totalt tolv vattendrag i södra Sverige. Åtgärderna i Klingavälsån och Fyledalen var ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Skåne län, markägare i området och Karlstads universitet.

Så gick det till

Det finns många likheter mellan åtgärderna som har genomförts i Klingavälsån och Fyleån. En ny åfåra har grävts, vilket ökar kontakten mellan vatten och land, den så kallade kantzonen, som är biologiskt värdefull. Även den mark som svämmas över vid höga vattenflöden har ökat, eftersom jordmassor från tidigare uträtning av vattendragen har tagits bort. I Fyleån har även en ny åbotten anlagts längs hela sträckan för att gynna fisk och andra vattenlevande djur.

Inom projektet har den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan odlats fram och återintroducerat i vattendrag där den tidigare var utrotad. Musslan är viktig för sötvattnets ekosystem, då den filtrerar och renar vattnet – en enda mussla kan rena upp till fyrtio liter vatten per dygn. Arbetet har genomförts tillsammans med forskare och är ett exempel på hur forskning kan kombineras med praktiska åtgärder.

Effekter

Restaureringen av Klingavälsån och Fyleån har bidragit till en ökad biologisk mångfald och bättre vattenkvalitet i åarna. Den tjockskaliga målarmusslan är inte längre utrotad och sju olika fiskarter har kommit tillbaka. Exempelvis finns numera benlöja, en viktig värdfisk för målarmusslan, i Klingavälsån. Projektet har även kommit till nytta för människor i form av ökat rekreationsvärde. Turistnäringen gynnas när fler turister och besökare vistas i områdena, vilket ger en förbättrad lokal ekonomi.

Erfarenheter och tips

Restaurering av vattendrag innebär ofta stora ingrepp i landskapet. Det är viktigt att ta reda på vilka tillstånd som behövs i god tid före åtgärderna påbörjas. Vilka tillstånd som behövs varierar från fall till fall. Vid restaureringen av Klingavälsån och Fyleån behövdes exempelvis tillstånd för att arbeta i naturreservat och för att plantera ut musslor. För att underlätta för andra som är intresserad av att genomföra liknande projekt, har länsstyrelsen i Skåne län sammanställt en lista med viktiga tillstånd i rapporten Målarmusslans återkomst – till nytta för människa, djur och natur. Där finns även erfarenheter från förstudien, samarbetet med markägare och genomförandet av de fysiska åtgärderna.

Samarbetet med Karlstads universitet har varit viktigt. Forskningen har bland annat bidragit till en gedigen uppföljning av projektet, där vattendragen har undersökts både före och efter de restaurerande åtgärderna.

Finansiering

Kostnaden för att restaurera Klingavälsån och Fyleån uppgick till cirka 12–15 miljoner kronor. Projektet genomfördes inom det EU-finansierade projektet UC4Life. Även pengar från Landsbygdsprogrammet användes. Hantering av jordmassa utgjorde den största kostnaden.

Film om projektet