Markägare inspirerar till mer mångfald i landskapet

Friska ekosystem behöver en mångfald av livsmiljöer. Dessa hotas dock av omvandlingar i skogs- och jordbruk, som lett till att marker brukas intensivare och med mindre variation. Rätt slags skötsel och brukande av mark kan därför bidra till en mångfald av livsmiljöer och binda samman värdefulla områden i landskapet.

Grön infrastruktur innebär att se mark- och vattenanvändning ur ett landskapsperspektiv, men också en enskild markägare kan genomföra åtgärder för grön infrastruktur på sin lokala fastighet. I det här projektet har åtgärder för grön infrastruktur genomförts på en enskild fastighet. På området bedrivs både jord- och skogsbruk. Här finns värdefull skogsmark, med bland annat ädellövträd och rikliga mängder död ved, vilket gynnar insekter, fåglar, svampar, mossor och lavar. Jordbruksmarken består av åkrar och betesmarker, med blommande växter och träd som är viktiga för biologisk mångfald. Mellan skogs- och jordbruksmarken finns artrika brynmiljöer.

Om projektet

Syftet med projektet ”Grön infrastruktur i praktiken” var göra grön infrastruktur mer konkret, visa hur man kan arbeta med grön infrastruktur på fastighetsnivå samt bidra till att främja grön infrastruktur i ett landskapsperspektiv.

Projektet var ett samarbete mellan Länsstyrelsen Jönköping, Skogsstyrelsen, Länsmuseet och en markägare. Länsstyrelsen har planerat projektet samt gett rådgivning till markägaren, något som även Skogsstyrelsen bidragit med. Länsmuseet har tagit fram information inför fältdagar och samt informationsskyltar. Markägaren har genomfört naturvårdande åtgärder på sin fastighet, både på skogs- och jordbruksmark.

Så gick det till

I projektet har kartverktyget GIS används för att sätta fastigheten i relation till det omgivande landskapet. Fastigheten ligger inom värdetrakt för skogsmark, det vill säga i ett område som har extra mycket värdefull skog. Den ligger också nära värdetrakten för gräsmark. Det har möjliggjort att genomföra åtgärder som ökar sammanlänkningen mellan olika värdefulla områden i landskapet.

På jordbruksmarken har flera åtgärder genomförts. Syftet har varit att gynna de arter som är beroende av bete, samt att öka mängden blommande träd och buskar i området. Förhoppningen är att arter från värdefulla naturbetesmarker ska sprida sig till andra, mindre artrika marker där åtgärder har genomförts. På betesmark har gran och björk huggits ner för att öka ljusinsläppet och ge bättre förutsättningar för blommor. Samtidigt har vissa dungar av träd och buskar sparatsför att gynna fåglar och insekter. Särskilt blommande träd och buskar bidrar med viktig nektar och pollen. Sälg - ett trädslag vars tidiga blomning är viktig för humlor, bin och andra insekter - växer längs åkrarna. Där har markägaren gallrat och hamlat träden. Hamling innebär att träd beskärs regelbundet, vilket gör att de kan bli mycket gamla och vara värd för många arter.

I skogen har markägaren börjat bedriva ett skogsbruk som ska gynna lövträd. Röjning av yngre blandskog har anpassats för att hyggesfria metoder ska kunna användas i större utsträckning när skogen blivit äldre. Hänsyn har tagits till existerande naturvärden samt kulturhistoriska värden, exempelvis i form av en torpgrund. I brynmiljöerna har gran tagits ner för att gynna en mångfald av träd och buskar.
Exkursioner och utbildningar för markägare och tjänstemän har genomförts på fastigheten för att visa och diskutera konkreta exempel på åtgärder för grön infrastruktur. Informationsskyltar för allmänheten har satts upp.

Effekter

De genomförda åtgärderna gynnar den biologiska mångfalden. Fastigheten är ett gott exempel som fler kan följa. För den enskilde markägaren kan liknande åtgärder ge flera fördelar, exempelvis är det bra att satsa på både barr- och lövträd, bland annat med tanke på stormar och insektsangrepp, men också eftersom virkespriserna kan variera över tid.

Erfarenheter och tips

För att få fler att förstå hur grön infrastruktur kan stärkas i praktiken är det bra att kunna visa på konkreta, naturvårdande åtgärder. Ytterligare en erfarenhet från projektet är att åtgärder på varje enskild fastighet har betydelse för landskapet som helhet.

Finansiering

Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverket på knappt 200 000 kronor. Bidraget syftar till att öka takten på genomförandet av åtgärder för grön infrastruktur samtidigt som åtgärderna kan inspirera fler aktörer att bidra i arbetet med grön infrastruktur. På Atteviks mark står företaget för kostnaderna.

Fortsättning

Rådgivningen i projektet möjliggör för markägaren att fortsätta sköta fastigheten på ett sätt som gynnar grön infrastruktur. Länsstyrelsen ska fortsätta genomföra fältkurser på fastigheten för att visa de åtgärder som genomförts och sprida kunskap om grön infrastruktur och ekosystemtjänster.