Hotad fjällräv på uppgång

På det svenska och norska högfjället lever fjällräven, ett hunddjur vars viktigaste föda utgörs av lämlar. Hårt jakttryck under slutet 1800-talet och början av 1900-talet samt konkurrens från rödräv, har gjort fjällräven till en av Sveriges mest hotade däggdjursarter. Olika typer av åtgärder, däribland stödutfodring och jakt på rödräv, är avgörande för att fjällrävarna ska öka i antal.

Om projektet

Inom projektet Felles Fjellrev Syd har norska och svenska aktörer samarbetat för att gynna fjällrävspopulationen i den södra delen av fjällkedjan som ligger i båda länderna. Felles Fjellrev Syd var ett av flera projekt inom Felles Fjellrev och pågick under åren 2016–2019. Liknande projekt har pågått, och pågår, norr om detta område.

Projektet drevs av Länsstyrelsen i Jämtlands län och involverade även Länsstyrelsen i Västerbotten län, Nordlands Fylke, kommuner, Stockholms universitet, Norsk institut för naturforskning (NINA), Miljödirektoratet och Världsnaturfonden (WWF). Samarbetet mellan Norge och Sverige har gjort det möjligt att se fjällkedjan ur ett landskapsperspektiv. Det behövs för att ta hänsyn till hela populationen av fjällrävar, som rör sig oberoende av nationsgränser.

Så gick det till

Den viktigaste åtgärden inom Felles Fjellrev var stödutfodring, vilket innebär att foderautomater med hundpellets sätts ut i närheten av fjällrävarnas lyor. En annan viktig insats har varit att minska konkurrensen från rödräv, som därför jagas i anslutning till aktiva fjällrävslyor. Rödräven kan vara ett direkt hot mot fjällrävarna och kan ta över fjällrävarnas revir och lyor.

Även forskning har bedrivits inom projektet. Årlig övervakning och inventering av valpkullar har bidragit till ökad kunskapen om fjällräven, vilket ger underlag till framtida förvaltning av fjällräven.

Kommunikation och kunskapsspridning har varit en betydelsefull del av projektet.

– Det är viktigt att folk får kännedom om hela situationen för arter som är på väg att försvinna, menar projektledaren Mats Ericson.

Broschyrer, böcker och filmer, som riktar sig mot både barn och vuxna, har tagits fram på flera språk. Besök har genomförts i de berörda kommunerna, inklusive på skolor.

– Särskilt skolbesöken har varit mycket uppskattade, enligt Mats Ericson.
Felles Fjellrev har också kommunicerats flitigt på Facebook och andra sociala medier.

Projektet har innehållit flera kreativa sätt att kommunicera och ta in förslag utifrån. Svenska och norska skolbarn involverades när en av filmerna skulle tas fram. Skolbarnen fick ge förslag på innehåll och komma med idéer till filmen. Fyra klasser, två från Sverige och två från Norge, fick dessutom genomföra studiebesök på filminspelning och hos forskare från NINA.

Effekter

Den årliga inventeringen av fjällräv i Sveriges och Norges gemensamma fjällkedja visar att antalet fjällrävar har ökat i antal, från 30–40 individer på 1990-talet till 300–400 individer idag. Stödåtgärderna har alltså haft en viktig påverkan på fjällrävarnas fortlevnad. Dessa åtgärder fortsätter nu, i Sverige genom berörda länsstyrelser och i Norge genom Miljødirektoratet och NINA. Den forskning som bedrivs inom projektet har ökat kunskapen om fjällrävens förekomst, utbredning och biologi. Det kommer att underlätta planeringen av framtida förvaltningsåtgärder.

Erfarenheter

Inom Felles Fjellrev har grunden lagts för transnationellt samarbete mellan Sverige och Norge. Detta är värdefullt både för fjällräven och för andra hotade arter i den svensk-norska fjällkedjan. Det finns också ekonomiska fördelar med att samarbeta kring förvaltningsinsatser.

Projektet visar på vikten av kommunikation och information som skapar engagemang. En ökad medvetenhet om fjällrävens utsatthet kan göra det enklare att få stöd för viktiga åtgärder.

– Det är viktigt att folk får kännedom om hela situationen med arter som är på väg att försvinna, menar Mats Ericson.

Projektet har framgångsrikt använt olika plattformar för kommunikation, bland annat genom informationsturnéer, barnböcker, filmer och närvaro på sociala medier. Även efter projektets slut kan broschyrer, filmer och annat material kan användas för att fortsätta sprida kunskap om fjällräven.

– Kommunikationsmaterialet sprider kunskap inte bara om fjällräven, utan också om fjällen som ekosystem. Det handlar om att ge en större bild, säger Tomas Bergström som är ansvarig för projektet vid Länsstyrelsen i Jämtlands län.

Finansiering

Projektet har finansierats till 50 procent med stöd från Interreg, ett EU-initiativ som syftar till att öka samarbetet mellan olika regioner. Resterande 50 procent av finansieringen har de involverade parterna bidragit med. Totalt har projektet haft en budget på cirka 29 miljoner kronor.

Film om projektet