Grön infrastruktur för hasselsnok och sandödla i Strömstads kommun

Hasselsnok och sandödla är två skyddade arter som riskerar att försvinna från Sverige. Båda arterna klassificeras som sårbara (VU) enligt den senaste publicerade rödlistan från år 2020 och hotas av att deras livsmiljöer växer igen - både naturligt och till följd av ändrad markanvändning av oss människor. En kommun där det finns det gott om lämpliga livsmiljöer för hasselsnok och sandödla är Strömstads kommun i Västra Götalands län.

Om projektet

Projektet påbörjades år 2018 i samband med att Strömstads kommun tog fram en fördjupad översiktsplan för kommunens två tätorter Strömstad och Skee. I miljöbedömningen av den fördjupade översiktsplanen såg kommunen behov av att ta fram ett digitalt planeringsunderlag över lämpliga livsmiljöer för hasselsnok och sandödla. Detta för att dels undvika konflikt med Artskyddsförordningen (2007:845) och dels få information om att vissa detaljplaner berörs av artskyddet, vilket i sin tur avgör när det behövs en miljöbedömning i samband med exploatering.
Kommunen sökte sedan LONA-bidrag för att inventera ett större tätortsnära naturområde där bebyggelse inte är planerad, ett arbete som pågår till och med år 2023.

Projektet för hasselsnok och sandödla genomfördes som en del i arbetet med den lokala strategin för grön infrastruktur och syftade till att

1. stärka den ekologiska funktionaliteten för hasselsnok och sandödla
2. ge kommunen information för att kunna prioritera bebyggelse till områden där arterna inte störs.

Kommunen identifierade nätverk av livsmiljöer för hasselsnok och sandödla genom att göra en nätverksanalys. Inventeringar visade att det både fanns områden som hade livskraftiga bestånd av arterna och områden med lämpliga livsmiljöer där det saknades förekomst av arterna. Kommunen bedömde att skötsel- och förbättringsåtgärder skulle ge stor effekt för att förbättra bevarandestatusen för arterna. Genom att förbättra konnektiviteten, det vill säga kopplingarna, mellan livsmiljöområdena skapades förutsättningar för arterna att sprida sig inom ett större område. Eftersom kommunen är markägare i en stor del av projektområdet hade man rådighet att genomföra olika åtgärder för att uppnå syftet med projektet.

I samband med projektet togs även en skötselplan fram. Syftet med skötselplanen, som togs fram inom ett LONA-projekt, var att stärka nätverk av livsmiljöer för hasselsnok och sandödla som finns i området. Skötselplanen syftade också till att beakta och bedöma om livsmiljöer utanför nätverk, där arterna finns, kan vara betydelsefulla.

Så gick det till

Arbetet med att stärka den gröna infrastrukturen för hasselsnok och sandödla genomfördes i flera steg.

Habitatnätverksanalys

Kommunen började med att ta fram en habitatnätverksanalys (GIS-skikt) för hela kommunen med hjälp av en konsult. I habitatnätverksanalysen identifierades områden som har rätt förutsättningarna för hasselsnok och sandödla och därmed utgör möjliga livsmiljöer för de två arterna.

Runt livsmiljöerna togs spridningszoner fram genom att lägga till ett spridningsavstånd, det vill säga ett avstånd över hur långt arten kan röra sig, för respektive art. Avståndet anpassades efter hur svårt det är för djuren att röra sig i terrängen. När olika spridningszoner överlappar varandra kan arterna röra sig mellan dem och på så sätt kan de få tillgång till större områden och därmed bli mer långsiktigt livskraftiga.

De ytor som identifierades som livsmiljöområden eller funktionellt sammanhängande habitatnätverk i analysen tilldelades en riskklass, som beskriver risken för att en exploatering i området kan vara otillåten enligt Artskyddsförordningen. Totalt användes fyra riskklasser som ligger till grund för olika tillvägagångssätt i den fortsatta planeringen. Klassningen beror bland annat på om det är ett livsmiljöområde som berörs eller om det gäller ytor som fungerar som spridning mellan olika livsmiljöområden inom ett habitatnätverk. Vilka ytor som faller inom de olika klasserna beror också på vilken av de två arterna som det handlar om.

Inventeringar

Habitatnätverksanalysen låg till grund för inventeringar i fält och framtagande av en skötselplan. Kommunen genomförde inventeringar i alla kända livsmiljöer för hasselsnok och sandödla samt identifierade övervintrings- och fortplantningsområden.

Skötselplan

Utifrån inventeringarna tog kommunen fram en skötselplan med fokus på att långsiktigt säkra livsmiljöerna och genomföra förstärkningsåtgärder för att förbättra möjligheterna för arterna framöver. När kommunen föreslog skötsel- och förbättringsåtgärder i skötselplanen gjordes en bedömning om livsmiljöerna skulle kunna ingå i framtida funktionella habitatnätverk.

Effekter

Strömstads kommun kommer att undanta ett större tätortsnära naturområde i översiktsplanen.

Genom att säkra, förbättra, sköta och skapa nya livsmiljöer för hasselsnok och sandödla i Strömstads kommun kan bevarandestatusen för de två arterna förbättras. Åtgärder för sandödla och hasselsnok bidrar även till att stärka och säkra viktiga livsmiljöer för pollinerande insekter, såsom vildbin och fjärilar, som trivs i samma typ av miljö som hasselsnok och sandödla.

En annan effekt av projektet är att tätortsnära naturområden, med stor betydelse för att bevara hotade arter, kan fortsätta att utvecklas för att skapa långsiktigt hållbara ekosystem.

Erfarenheter och tips

I Strömstads kommuns erfarenhet är det viktigt att hitta en duktig konsult som kan matcha de behov som finns. Samarbetet med länsstyrelsen är också viktigt. För Strömstads kommun har det varit en framgångsfaktor att ta fram ett arbetssätt för hur kommunen hanterar artskyddsärenden i bygglov, förhandsbesked och planer. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått tillgång till kommunens GIS-skikt, som är mer detaljerat underlag än länsstyrelsens eget underlag, så att beslut kan tas baserat på samma underlag.

Strömstads kommun tipsar om att publicera framtagna GIS-underlag internt och att utbilda berörda medarbetare hur GIS-skikten ska tolkas.

Finansiering

Habitatnätverksanalysen finansierades med kommunala medel som en del i framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för de två tätorterna Strömstad och Skee. Inventering av lämpliga livsmiljöer för hasselsnok och sandödla samt framtagande av åtgärds- och skötselplan finansierades genom den Lokala Naturvårssatsningen (LONA).

Fortsättning

Efter projektet kommer Strömstads kommun fortsätta använda de framtagna underlagen som planeringsunderlag i bygglov, förhandsbesked, detaljplaner och översiktsplaner. Den kommunala marken kommer att fortsätta skötas enligt skötselplanen. Kommunen har även tagit fram informationsskyltar om projektet som ska sättas upp samt inlett dialog med privata fastighetsägare för att undersöka om det finns intresse att genomföra åtgärder, som gynnar hasselsnok och sandödla, i samverkan med kommunen.