Kunskap om genetisk mångfald

Biologisk mångfald innefattar mångfald av såväl ekosystem som arter och gener. Sverige har genom FN:s konvention om biologisk mångfald förbundit sig att bevara biologisk mångfald samt verka för en rättvis och hållbar användning av genetiska resurser. Bevarande av genetisk variation har historiskt fått ganska liten uppmärksamhet inom naturvården men är nu under framväxande.

Ämne: Biologisk mångfald   Ska uppnås senast 2020 
Sidan senast uppdaterad: 27 mars 2020

Detta innebär målet

En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast år 2020.

Viktiga åtgärder

  • De svenska årliga inventeringarna av rovdjursstammarnas storlek och utbredning, liksom uppföljning och analys av rovdjurens genetiska status, är en central del av en effektiv viltförvaltning. Resultaten används för att följa upp politiska mål och internationella åtaganden. De fungerar dessutom som underlag vid beslut om licens- och skyddsjakt samt vid bedömning av ersättning till samebyarna för förekomst av rovdjur.
  • På uppdrag av Naturvårdsverket har Norsk institutt for naturforskning (NINA) genomfört två olika studier av björn respektive järv, där man undersökt genflödet mellan de svenska, norska och finska delpopulationerna.
  • För 2019 års rapportering av gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet utgjorde genetiska data viktigt underlag för bedömningen av bevarandestatus för björn, järv och varg.
  • Under 2019 har användandet av genetiska metoder utökats ytterligare genom insamling av DNA inom den årliga inventeringen av fjällräv. Syftet är främst populationsberäkning, men insamlingen möjliggör även analyser av genetisk variation.
  • Även för inventering av kungsörn väntas genetiska metoder bli ett nytt och viktigt inslag. Under 2019 har Naturvårdsverket beslutat att inkludera genetiska metoder mer i samband med inventering, med start 2020.
  • Havs- och vattenmyndigheten har arbetat fram ett program för övervakning av genetisk variation i den akvatiska miljön. Ett pilotprogram är planerat att starta 2020. Underlag till förslaget är det treåriga forskningsprojekt som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har pågått vid Göteborgs och Stockholms universitet. Förslaget redovisades i december 2019. Under 2019 har Naturvårdsverket fortsatt arbetet med att ta fram underlag inför beslut om att utveckla övervakningen av genetisk variation i enlighet med etappmålet. Forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har, på uppdrag av Naturvårdsverket, tagit fram förslag på övervakningsprogram, som bland annat inkluderar en lista över arter att prioritera samt lämpliga genetiska analysmetoder för övervakning av genetisk variation. Uppdraget redovisades till Naturvårdsverket i slutet av 2019. En uppdaterad slutgiltig rapport ska levereras under 2020. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har under inlett ett samarbete kring gemensamma frågor rörande utveckling av övervakning av genetisk variation.
  • Jordbruksverket driver program för odlad mångfald, POM, där genetiska analyser har gjorts av vissa insamlade växtgrupper. Flera föreningar runt om i landet driver också projekt med att kartlägga egenskaper hos olika husdjursraser och förbättra djurregistren. Information om detta finns på Jordbruksverkets webbplats.
  • För arter och/eller populationer med en ogynnsam bevarandestatus är kunskap om deras genetik en viktig del vid planering och uppföljning av åtgärder inom åtgärdsprogram (ÅGP). Tjockskalig målarmussla är en art med begränsad spridningsförmåga och de återstående delpopulationerna är små och kraftigt isolerade, vilket innebär att arten löper stor risk att drabbas av inavelsdepression och andra genetiska problem. Inom ramen för ÅGP-arbetet utfördes under 2019 genetiska analyser av svenska populationer av tjockskalig målarmussla. Resultaten redovisas i en rapport under början av 2020.

Användandet av genetiska metoder ökar och väntas bli ett allt vanligare och viktigare inslag inom miljöövervakning och förvaltning. För 2019 års rapportering av gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet utgjorde genetiska data viktigt underlag för bedömningen av bevarandestatus för björn, järv och varg.

Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett program för övervakning av genetisk variation i den akvatiska miljön, med start under 2020. Även Naturvårdsverket har under året kommit en bra bit på vägen med att ta fram underlag inför beslut om prioriterade arter att övervaka genetiskt. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har inlett ett samarbete kring gemensamma frågor för utveckling av övervakning av genetisk variation.

Nås etappmålet?

Målet har ännu inte uppnåtts men bedöms nås inom uppsatt tid.

Mer information

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket