Giftfri miljö

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har förbättrats de senaste åren. Vi utgår i bedömningen från att åtgärderna inom EU:s kemikaliestrategi, och övriga strategier som omfattas av den europeiska gröna given, till stor del kommer att vara genomförda till 2030. Bedömningen är att förutsättningar då kommer finnas på plats för att på sikt delvis nå det miljötillstånd som eftersträvas i miljökvalitetsmålet. Trots det förväntas dessa åtgärder inte hinna få tillräckligt genomslag för att en tydligt positiv utveckling i tillståndet i miljön ska kunna ses till 2030. Det finns också en risk för att lagstiftningen inte hinner förebygga kemikalierisker i samma takt som konsumtions- och produktionsökningen skapar nya risker.

Just nu finns en unik möjlighet för Sverige och EU att kraftfullt förstärka kemikaliekontrollen. EU:s kemikaliestrategi innehåller över 80 konkreta åtgärdsförslag för bland annat minskade risker av hormonstörande ämnen och kombinationseffekter. Den innehåller också förslag om att utifrån ämnenas egenskaper gruppvis begränsa de skadligaste ämnena i avsikt att brett kunna skydda konsumenter och sårbara grupper, till exempel barn. EU:s läkemedelsstrategier är exempel på strategier som också är betydelsefulla i sammanhanget.

Användningen av kemikalier inklusive läkemedel ökar generellt i samhället och en allt större del av den ökande produktionen sker utanför EU, ofta i länder där lagstiftningen inte ställer lika höga krav. För att minska spridningen av och exponeringen för farliga ämnen är därför även globala regler och överenskommelser avgörande. Stockholmskonventionen som reglerar utfasning av långlivade organiska miljögifter är av särskild betydelse. Även förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk om kemikalier och avfall är centrala för att bidra till bättre förutsättningar att nå miljökvalitetsmålet. Beslutsmötet väntas äga rum 2023.

Utvecklingen av styrmedel och åtgärder som gynnar den förebyggande kemikaliekontrollen har varit framgångsrik. Halterna av flera välkända, särskilt farliga och sedan länge förbjudna eller begränsade miljögifter, avtar successivt. Det går exempelvis att se på uppmätta halter i ägg från havsfågeln sillgrisslor.

Vilka är utmaningarna?

Kunskap saknas

Det saknas kunskap om halter i miljön och trender över tid för de flesta ämnen, men också om vilka av ämnena som är relevanta att leta efter. I dagsläget är det därför inte möjligt att se någon entydig trend för utvecklingen av tillståndet i miljön. Även om de styrmedel och åtgärder som målbedömningen förutsätter finns på plats 2030, så kommer det att ta lång tid att nå det miljötillstånd som eftersträvas i Giftfri miljö. Det finns exempelvis ett stort antal förorenade områden i Sverige och många av dem räknas till riskklass 2, stor risk.

Konsumtionen fortsätter öka

När det beslutats om riskminskande åtgärder för farliga ämnen dröjer det innan åtgärderna ger effekt i form av minskad exponering i samhället. Samtidigt förväntas konsumtionen fortsätta öka liksom den globala handeln med länder vars lagstiftning ställer lägre krav än inom EU. Omställningen till att produkter tas fram för att vara giftfria och resurseffektiva bedöms åtminstone delvis kunna få genomslag till 2030, men utvecklingen behöver fortsätta lång tid därefter.

Farliga ämnen fortsätter spridas

Läckage till miljön av farliga ämnen som har använts och används i samhället och från förorenade områden kommer att fortsätta. Vissa ämnen bryts ned mycket långsamt eller inte alls i miljön och kan vara farliga för människor och miljö under tiotals eller hundratals år eller till och med under ännu längre tid efter att ämnena har slutat att spridas.

Vad behöver vi göra?

Stödja genomförandet av EU:s kemikaliestrategi och läkemedelsstrategier

Det pågår ett intensivt arbete inom EU med utgångspunkt i strategierna och det är angeläget att Sverige är aktivt i arbetet. För att lyckas behöver kapaciteten stärkas inom relevanta myndigheter inom EU, men också i Sverige och i övriga EU-länder. Ett exempel på en åtgärd som redan har påbörjats är gruppvisa regleringar där farliga kemiska ämnen som är strukturlika eller som har vissa gemensamma egenskaper förbjuds eller begränsas samtidigt. Genom ett sådant angreppssätt minskar risken för att ett ämne byts ut eller ersätts av ett annat ämne med likartad risk.

Behov av satsningar på innovation och substitution

De viktigaste styrmedlen för att nå Giftfri miljö riktar sig mot tillverkare av kemikalier och varor eftersom de har ansvar för de produkter som de släpper ut på marknaden. Redan när en produkt designas bör man väga in hur man kan minska sitt beroende av farliga kemiska ämnen. Detta behövs för att skapa en väl fungerande återanvändning och återvinning av material och en giftfri cirkulär ekonomi. I samhällets innovations- och utvecklingssatsningar, bör en självklar del vara att använda säkra kemikalier och alternativa tekniska lösningar utan farliga ämnen. För läkemedel kan en sådan satsning stimulera utveckling av mindre miljöfarliga läkemedelssubstanser och produktionsprocesser. Liknande åtgärder kan också behövas för att genomföra de nya etappmålen om att minska användningen växtskyddsmedel och biocidprodukter som är kandidater för substitution.

Risker med kemikalier behöver hanteras på internationell nivå

Sverige bör fortsätta att arbeta aktivt för ett nytt globalt kemikalieramverk och för att bygga upp kapaciteteten i länder med mindre utvecklad kemikaliekontroll i syfte att minska spridningen av farliga ämnen globalt men också lokalt. Särskilt fokus bör vara på att kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper tas fram oavsett i vilket land som tillverkningen sker, och att information om innehåll i material och varor förs vidare i hela leverantörskedjan, inklusive avfallsledet. Fler farliga ämnen behöver omfattas av globala begränsningar.