Ökad resurshållning i livsmedelskedjan

Ökad hushållning med resurser i livsmedelskedjan kan ge stora samhällsekonomiska och miljömässiga vinster. Att hushålla med resurserna handlar om att ta vara på och återvinna den näring och energi som finns i det avfall som uppstår vid produktion och konsumtion av livsmedel.

Ämne: Avfall   Ska uppnås senast 2020 
Sidan senast uppdaterad: 29 april 2019

Detta innebär målet

Insatser ska vidtas så att senast år 2020 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.

Om matavfall behandlas biologiskt genom kompostering eller rötning, så minskar utsläppen av växthusgaser och växtnäring, som exempelvis fosfor, kan tas tillvara och återföras i kretsloppet. Rötning ger energi i form av biogas och kan ersätta annan, icke-förnybar energiproduktion.

Viktiga åtgärder

Alla aktörer i kedjan behöver bidra och samverka för att målet ska kunna nås. Medvetenheten om problemen behöver öka och attityderna ändras. Två viktiga åtgärder för att öka återvinningen av matavfall är att öka den separata insamlingen av matavfall samt att minska rejektmängderna vid rötningsanläggningar. Fler kommuner behöver bygga ut matavfallsinsamlingen.

Nås etappmålet?

Nej

Målet har inte uppnåtts men är inte omöjligt att nå inom tidsramen.

Mängden mat­avfall som samlas in till rötning och kompostering har ökat markant de senaste åren. Idag samlar mer än 200 kommuner in matavfall från hushåll och företag. För att nå målet om 50 procent biologiskt behandlat matavfall behöver den separata insam­lingen öka ytterligare, och inom den biologiska behandlingen för matavfall behöver rejektmängderna minska.

Mer information

Anna Nordin Handläggare, Naturvårdsverket avfallsstatistik@naturvardsverket.se 010-698 15 06

Ansvarig myndighet: Naturvårdsverket