Trots stort engagemang så går det för långsamt

Den årliga uppföljningen redovisar de statliga insatser som gjorts under 2018 för att uppnå miljömålen. Myndigheterna genomför regeringens miljöpolitik på en rad olika områden och på väldigt många olika sätt. Trots mycket resurser och mycket väl utfört arbete räcker åtgärderna inte till.

Sidan senast uppdaterad: 29 mars 2019

Rapporten tar upp viktiga statliga insatser under bland annat 2018 vilka bidragit till att nå miljömålen. Några exempel är Klimatklivet, landsbygdsprogrammet, havs- och vattenmiljöanslaget, stadsmiljöavtalen, elfordonspremien, anslagen för att minska belastningen av mikroplaster och läkemedelsrester i vattenmiljön, marksaneringsanslaget, områdesskyddet för värdefull natur och kulturmiljöanslagen.

Miljömålen är fortsatt viktiga och fortsatt relevanta i myndigheternas arbete.

Stora och viktiga insatser

Många av miljömålen är beroende av utvecklingen i andra länder. Framgångar i det internationella samarbetet och EU påverkar våra miljömål positivt. Några exempel under året är skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter och en minskning i 2019 års fiskekvoter för flera bestånd i Östersjön.

Under 2018 tog riksdagen beslut om en långsiktig energipolitisk inriktning. Den innebär bland annat ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040. Ett annat exempel är de nya bestämmelserna som underlättar installation av solcellspaneler och solfångare.

Stora statliga resurser har lagts på insatser för den biologiska mångfalden, till exempel genom jordbrukets miljöersättningar, områdesskydd, skötsel och åtgärdsprogram för hotade arter. Ökade medel under 2018 har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel. Länsstyrelsernas insatser för skydd av värdefull natur och sanering av förorenade områden är mycket stora. De kompletterades under året med Våtmarkssatsningen. Här har 118 miljoner kronor fördelats till länsstyrelserna som beslutat om 177 våtmarksprojekt. Syftet är att öka tillskottet till grundvattnet och stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflödena. De särskilda anslagen är en förutsättning för arbetet – men de räcker inte.

Vi behöver öka tempot

Som Naturvårdsverket konstaterat i den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019 så räcker de samlade insatserna i samhället inte för att nå miljömålen. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå miljömålen kommer inte att finnas på plats till år 2020. Tempot måste därför öka och klimatförändringarna och utarmningen av den biologiska mångfalden är två områden där det behövs snabba och kraftfulla insatser för att vända den negativa utvecklingen i miljön.

Når vi generationsmålet?

De ökade kunskaperna om konsumtionens miljöpåverkan, genom bland annat forskningsprogrammet PRINCE är viktiga för att kunna minska vår miljöpåverkan både i Sverige och andra länder. Konsumentverkets årliga undersökning är ett annat exempel på ökad kunskap som behövs som underlag för att utforma effektiva styrmedel. Flera åtgärder, till exempel för att minska matavfallet, har initierats på lokal och regional nivå. Att vårda kulturmiljön är betydelsefullt för uppfyllnad av flera strecksatser inom generationsmålet. Förutsättningar för ett mer tvärsektoriellt perspektiv ökar med Riksantikvarieämbetets program för tvärsektoriellt kulturmiljöarbete i staten.

Ett aktivt arbete för de globala målen och Agenda 2030 har skett hos många olika aktörer och stärker utvecklingen mot generationsmålet. Livsmedelsverket har till exempel i samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet anordnat seminariet A Taste of the Future – Sustainable Food Systems in a Nordic Agenda 2030 med syfte att på policynivå skapa en gemensam förståelse för livsmedelssystemets roll i de nordiska länderna. Skolverket samverkar med både myndigheter och frivilligorganisationer i olika nätverk för att utveckla miljö- och hållbarhetsfrågorna i skolan.

Nås miljömålen? (Bedömning från fördjupad utvärdering 2019)

Giftfri miljö

Nej

Vissa miljögifter ökar, andra minskar. Ökande konsumtion, kemikalie- och varuproduktion ökar spridningen av farliga ämnen. Tillverkningen av konsumtionsprodukter sker idag i huvudsak i länder utanför EU, vilket betyder att varorna inte omfattas av samma lagkrav. För många ämnen saknas kunskap om effekter, användning och spridning. Lagstiftning behöver fortsatt utvecklas liksom även andra styrmedel. System behövs också för informationsöverföring, liksom alternativ till farliga ämnen. Företagens eget arbete är här av stor vikt.

Skyddande ozonskikt

Ja

Uttunningen av ozonskiktet har avstannat. Trots stora osäkerheter finns indikationer på att återväxten kan ha påbörjats. Utsläpp av lustgas, fortsatt användning av ozonnedbrytande ämnen samt utsläpp från uttjänta produkter är kvarstående problem som kräver internationellt samarbete för att lösa. Nationellt är det fortsatt viktigt att sortera ut material med ozonnedbrytande ämnen från rivningsavfall.

Säker strålmiljö

Nära

Strålsäkerheten är godtagbar på flera områden. Antalet fall av hudcancer har dock ökat under lång tid. Minskad exponering för UV-strålning är avgörande för att minska antalet hudcancerfall. Det kräver en förändrad livsstil och nya attityder kring utseende och solning. Även om exponeringen för UV-strålning skulle minska, kommer antalet cancerfall att öka en period, eftersom det kan ta decennier för hudcancer att utvecklas.

Ingen övergödning

Nej

Belastningen av näringsämnen minskar. I vissa områden minskar övergödningssymtomen, men ännu påverkas stora delar av Sverige. Sämst förhållanden råder i Östersjön. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målet. Åter¬hämtningstiden i miljön är lång. Internationellt samarbete har stor betydelse.

Levande sjöar och vattendrag

Nej

Alltför få sjöar och vattendrag har god ekologisk och kemisk status. Fysisk påverkan, övergödning, försurning och miljögifter orsakar problem. Restaurering av sjöar och vattendrag bör öka, och för det krävs mer resurser. Exploatering i strandzoner behöver minska, och det behövs mer hänsyn till kulturmiljöer. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram är viktigt att genomföra om målet ska kunna nås.

Grundvatten av god kvalitet

Nej

För en stor del av grundvattnet uppnås inte önskad miljökvalitet. Kunskaperna har förbättrats, men det finns sannolikt många områden där grundvattnet förorenats som ännu inte är kända. Det krävs en högre takt i arbetet med att skydda grundvattenresurser och ökade insatser inom miljötillsyn, samhällsplanering och vattenförvaltning. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Nej

Övergödning, farliga ämnen och delvis svaga fiskbestånd är utmaningar. Andra problem är marint skräp och främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs. Åtgärds¬programmen inom havsmiljö- och vattenförvaltning är betydelsefulla för att på sikt nå målet. Dock återstår mycket arbete med att utveckla och genomföra styrmedel, såväl i Sverige som på EU-nivå.

Myllrande våtmarker

Nej

Natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster i våtmarker påverkas fortfarande negativt av tidigare markavvattning, av vattenreglering och bristande hänsyn från jord- och skogsbruket. Andra problem är otillräckliga åtgärder i form av restaurering och hävd samt påverkan av kvävenedfall, klimatförändringar och främmande arter. Åtgärdsarbetet behöver skyndas på och öka i omfattning.

Levande skogar

Nej

Miljöarbetet utvecklas positivt men har hittills inte varit tillräckligt för att nå samhällets mål för skogen. För att bevara skogens biologiska mångfald krävs åtgärder för att motverka fragmentering och förlust av livsmiljöer. Skydd av skogar med höga naturvärden, natur¬vårdande skötsel samt det pågående arbetet med att förbättra miljö¬hänsynen vid avverkning är viktiga insatser vars värde ökar över tid.

Ett rikt odlingslandskap

Nej

Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är blandad. Flera preciseringar bedöms ha ett godtagbart tillstånd, andra är långt ifrån målet. Många arter och naturtyper saknar ännu gynnsam bevarandestatus. För dessa är utvecklingen fortsatt negativ. Omfattande insatser görs, men viktigast för att klara målet på lång sikt är att det även fortsättningsvis finns jordbruk i hela landet.

Storslagen fjällmiljö

Nej

Många intressen nyttjar fjällen, och behovet av att kartlägga och jämka mellan dem är stort. Klimatförändringar och minskad hävd utgör hot mot det öppna fjällandskapets värden. Terrängkörning är ett växande problem. Mer kunskap och fler åtgärder behövs för fjällens kulturmiljö. Restaurering av fjälleder och utökade lavin¬prognoser är positivt för såväl friluftsliv som fjällsäkerhet.

God bebyggd miljö

Nej

Utvecklingen mot en hållbar bebyggelsestruktur är den största utmaningen. Många kommuner och städer går mot en mer uttalad helhetssyn på stadsutvecklingen och satsar på bilfria transporter som kollektivtrafik, cykel och gång. Byggsektorn har tagit flera initiativ för att hantera miljöpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv.

Ett rikt växt- och djurliv

Nej

Många arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem att utarmas. Främmande arter fortsätter att öka. Större hänsyn behövs när resurser nyttjas, liksom ökat skydd och bättre skötsel av naturmiljöer. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt. Ökade medel har möjliggjort ytterligare insatser för skydd och skötsel.