Samverkansrutiner för tvärsektoriellt arbete vid vattendrag

Miljömålet Levande sjöar och vattendrag innehåller konflikter som kräver kompromisser, vilket ställer höga krav på en väl fungerande tvärsektoriell samverkan. Länsstyrelsen i Jönköping har tagit fram en samverkansrutin som klargör när, var och hur samverkan mellan natur-/fiskevård och kulturmiljövården ska ske.

Sidan senast uppdaterad: 10 juni 2019

Det gör samverkan mindre personberoende och ökar möjligheterna att ta hänsyn till de olika intressen som ingår i miljömålet, i samband med åtgärder. Länsstyrelsen i Jönköping har inspirerat flera län till att formalisera tvärsektoriella arbetssätt. Deras tvärsektoriella arbete, som tydligt inkluderar kulturmiljövärdena, kan också inspirera andra myndigheter att utveckla sin samverkan med kulturmiljöområdet.

Så här gick det till

Biologisk återställning av vattendrag påverkar ofta kulturmiljövärden negativt. Därför är det viktigt att arbeta med kompromisser och att försöka hitta lösningar som minimerar skadorna på kulturmiljövärden. Det förutsätter att staten har väl fungerande tvärsektoriella arbetssätt.

"Samverkansrutinen är ett samverkansavtal för var, när och hur kulturmiljöfrågor hanteras vid åtgärdsarbetet med restaurering av vattendrag ur fiske- och natursynpunkt."

Det var efter en omorganisation på Länsstyrelsen i Jönköping som behovet av en samverkanrutin uppstod. Samverkansrutinen är ett samverkansavtal för var, när och hur kulturmiljöfrågor hanteras vid åtgärdsarbetet med restaurering av vattendrag ur fiske- och natursynpunkt. Den beskriver arbetsgången för restaureringsåtgärder och hur samråd ska ske mellan Fiskeenheten med flera och Kulturmiljöenheten. Den beskriver även kommunen som huvudman för åtgärder och hur samverkan sker mellan kommun, konsult, länsstyrelsen och markägare. Samverkansrutinen beslutas av berörda chefer och revideras vid behov.

Länsstyrelsen i Jönköping har till skillnad från flera andra län ett förhållandevis väl utvecklat och väl fungerande samarbete mellan natur-/vattenvård och kulturmiljövård. En viktig framgångsfaktor är samverkansrutinen. De samarbetar även kring prioriteringar, dialog med markägare, gemensamma fältbesök och ordnar vattendragsvandringar för markägare där både naturvärden och kulturmiljövärden lyfts fram.

Viktiga lärdomar och erfarenheter

Med skriftliga rutiner och policys för det tvärsektoriella arbetet blir ambitionen inte lika personberoende eller avhängigt intresse och den goda viljan hos enskilda handläggare. Med en formaliserad samverkansrutin är det klart och tydligt för alla och en var när, var och hur samverkan ska ske. Det underlättar även när ny personal anställs. Det effektiviserar arbetet och leder även till en högre kvalitet.

Fastighetsägare och andra uppskattar som regel att staten lyfter fram och arbetar med flera olika värden, däribland de kulturhistoriska. Länsstyrelserna har ett uttalat uppdrag att ”utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen”. Samverkansrutiner för tvärsektoriellt arbete av det slag Jönköping upprättat är ett bra redskap för att nå dit.

Länsstyrelsen i Jönköping har vid workshops och seminarier presenterat sin samverkansmodell för bland annat andra länsstyrelser. Det har inspirerat flera län till att formalisera sin interna tvärsektoriella samverkan vid vattendragen.